Varför Torahblogga?

Varför Torahblogga?

היום - Hayom (Dagens judiska datum):

söndag 27 september 2009

Lite humor strax innan en allvarlig helg

Hej!

Efter allt detta allvar kring Jom Kippur - och det är ju en allvarlig helg - bjuder jag på lite humor. Det är viktigt att skratta också.

När jag var barn fick min mamma tag i en underbart rolig bok som vi alltid tog fram och läste högt ur för att få oss ett gott skratt. Den heter:

("unorthodox" är en ordlek, då det också betyder okonventionell, vilket denna bok verkligen är)

Beträffande det nya året och försoningsdagen finns det två sidor jag vill dela med er.

1) Hur man lätt kommer ihåg det judiska årets månader och dagar. Baserat på en välkänd engelsk dikt för det sekulära (kristna året) har Gould och Siegel skrivit denna dikt för det judiska folket. Nu har vi inga problem att komma ihåg det judiska året!

2) Tips för vad man inte ska äta innan Jom Kippur (kom ihåg att man får varken äta ELLER dricka):


Vill ni läsa mer har Allan Gould en hemsida med några fler roligheter från boken.

Tsom kal (en lätt fasta)!


Vidui - svåra bekännelser

Hej!

På Jom Kippur ska vi stå inför Gud och bekänna våra synder. Det är inte en tid för ursäkter eller bortförklaringar. Det är inte en tid att tänka på hur andra har syndat mot oss - det är deras ansvar att själva göra så. Vi ska rikta pekfingret innåt och erkänna den hårda sanningen, individuellt och kollektivt.

Flera gången under gudstjänsten säger vi Vidui - Bekännelsen.


Vi står med handen mot hjärtat och slår oss symboliskt på bröstet för att tydliggöra för oss själva vår skuld.

Då läser vi Al chet, e
n lång lista på synder som de flesta av oss troligtvis gjort oss skyldiga till under det gångna året:
"Al chet shechatanu lefanecha..." "För den synd som vi syndat inför Dig under tvång eller med vilja." "För den synd som vi syndat inför Dig med hårt hjärta."

"För den synd som vi syndat inför Dig med våra läppar." osv.
Den religiö
sa, israeliska människorättsorganosationen Rabbis for Human Rights kämpar de för att göra Israel till en mer judisk stat, utifrån perspektivet av Halacha - den judiska lagen. De har skrivit en egen version av Vidui-bönen, för det israeliska samhället.

Så här skriver de:
RHR Vidui 5770 The vidui (recounting of our sins) during the High Holidays is intended to make us feel uncomfortable, to confront us with the wrongs we have done. This vidui relates to our society today, to the way in which we treat the unemployed and disadvantaged, immigrants, migrant workers, single mothers, the elderly, the exploited women, the Arab citizens of the State and the Palestinians, and those we disagree with politically. Each one of us is guilty of some of these sins; collectively, we are guilty of them all.
Läs listan på deras hemsida om ni orkar - det är ingen lätt läsning.

Vidui 5770

fredag 25 september 2009

Parashat Ha'azinu - Där inga ord når...

Hej!

Denna shabbat läser vi parashat Ha'azinu, Torahns nästsista parasha.

I den framför Moshe en dikt, eller en sång till folket. Moshe, som genom hela Devarim (Femte moseboken) har försökt med alla retoriska medel att förmedla sitt budskap till folket: "Håll fast vid allt jag lärt er och glöm inte bort Gud och det förbund vi har slutit med den allsmäktige."

Nu när Moshe har sagt allt som finns att säga och ändå inte känner att han nått fram tar han till musiken som ett medium att nå dit inga ord når, rakt in i människans själ.

Det är något som den vår tradition har tagit till sig väl. Sång och musik är något så viktigt för en judisk gudstjänst och vid andra situationer och ritualer. Musiken förmedlar sitt eget budskap, som inte kan sammanfattas i ord.

På Jom Kippur står vi alla i synagogan och ber, men det man minns mest av allt är melodierna. Ingen melodi är mer känd än Kol Nidrei, som inleder Jom Kippur-gudstjänsterna.

Vill ni veta vad den handlar om och något om dess historia, kan ni lyssna till Jom Kippur-föreläsningen, del 1 som jag har satt upp i det föregående inlägget.

Men nu hoppas jag att ni lutar er tillbaka, kopplar bort er intellektuella, analytiska hjärna och låter musiken (här framförd av en manskör), ta med er bort till en plats där inga ord når.



Shabbat shalom och gemar chatima tova,

Jom Kippur Podradio - Böner och Profeter

Hej!

Igår pratade vi Jom Kippur på kursen Det judiska året.

Vi tog upp flera viktiga böner i gudstjänsten och tittade på vilka olika budskap de förmedlade. Sedan tittade
vi på hur de profetiska texterna som man läser som Haftarot (kompliment till Torahläsningen) under dagen förstärker budskapet med berättelser och uppmaningar till konkreta handlingar.

Precis som förra vec
kan, med Rosh haShana, så spelade jag in det och sätter upp det här på nätet så att ni får ta del av det, som Torahblogga Podradio, del 3 och 4!

Det blev långt, så jag delade in föredraget i tre delar (alla är MP3-filer, som kan spelas upp på de flesta datorer och ljudprogram):

Jom Kippur, del 1 (42 minuter)

Jom Kippur, del 2 (46 minuter)

De profetiska texterna (25 min)






Texterna som vi studerar behöver ni också, så dessa sätter jag också upp här som PDF-filer (läs dem på sidan eller klicka på länken för att ladda ner dem):

Jom Kippur Böner


Jom Kippur Haftarot


Som alltid vill jag väldigt gärna höra/läsa era reaktioner och tankar!

Gemar chatima tova (må ni inskrivas i Livets bok för det goda),

onsdag 23 september 2009

En demon i hörlurarna

Hej!

Jag har alltid gillat Science Fiction och Fantasy litteratur. Det finns något särskilt spännande och intellektuellt utmanande med en annan värld eller framtid med andra villkor och utmaningar.

Man kan med Science Fiction och Fantasy också ställa kluriga hypotetiska frågor och utforska element från vår värld med viss filosofisk objektivitet genom att sätta det i andra, främmande miljöer.

Tyvärr får jag nu sällan tid att läsa skönlitterära böcker. Därför är det verkligen roligt med två podcaster som jag prenumererar på och är trogen lyssnare av.


I EscapePod och PodCastle får man varje vecka höra en kort Science Fiction- respektive Fantasyberättelse. De som driver podcasterna väljer ut berättelser med hög kvalité som passar för att läsas upp, och som tar mellan 20 och 40 minuter att lyssna på. I undantagsfall presenterar de även riktigt bra berättelser som är uppåt en timme långa.

Allt detta laddar man ner gratis!

Flera gånger har de bjudit på berättelser som behandlar temat religion och jag
har tänkt skriva om dem, men det har inte blivit av. Denna vecka däremot har PodCastle haft ett specifikt judiskt tema, troligtvis med anledning av de stora helgdagarna.

Veckans berättelse är The Dybbuk in the Bottle av Russell William Asplund. Jag vet inte så mycket om honom, förutom att han inte har ett särskilt judiskt namn (jag skulle gissa på att han är en amerikansk svensk-ättling) och att han har skrivit fler berättelser med temat judisk mytologi, bl.a. om Golem.

Berättelsen handlar om en judisk bonde, i en shtetl (liten judisk by) någonstans i Östeuropa, troligtvis på 1800-talet. Han drömmer om att bli en rabbin som kan uträtta under och mirakel, men visar sig vara helt okvalificerad när han får en demon (som i berättelsen kallas Dybbuk, fast det är egentligen något annat) på händerna.

Vill du höra berättelsen, klicka här: Dybbuk in the Bottle, och antingen trycker du på Play-knappen eller Download för att ladda ner den till datorn. Har du iTunes kan du gå in där
och prenumerera på båda podcasterna.

Vill ni läsa om dybbukar och andra märkliga företeelser inom judisk mytologi kan jag varmt rekommendera bloggen Jewish Myth, Magic and Mysticism som drivs av Geoffrey Dennis, en rabbin i Texas och författaren till boken Encyclopedia of Jewish Myth, Magic and Mysticism. Här är hans lista på inlägg han har skrivit om dybbukar och demoner.

Trevlig lyssning!

tisdag 22 september 2009

Hjärtskärande hälsning från en svunnen värld

Hej!

Tänk vad man kan hitta på nätet!

Jag höll på att hjälpa min vän Elisabeth att leta musik från judiska barnkörer, som ska användas vid invigningen av monumentet till minne av Förintelsens offer vid Göteborgs församling. Jag googlade runt lite och upp kommer en film från 1933 av judiskt liv i Munkacz (då Ungern, idag Ukraina) som hade en stor judisk befolkning. Där får man bl.a. se en barnkör sjunga Hatikva (den sång som kom att bli Israels nationalsång).

Elisabeth och jag fick kalla kårar när vi insåg att 10 år efter denna film var nog alla barnen i kören döda och 15 år efter filmen föddes den judiska stat de sjunger om. Hennes föräldrar kom från Transylvanien, på gränsen mellan Ungern och Rumänien, inte så långt från Munkacz.

Sen klickade jag på en länk till en annan film: Judiskt liv i Białistok (uttalas Biawistock) i nordöstra Polen, från 1939. För mig är denna film ännu kusligare, då det verkar vara vår eller sommar i filmen. Den 1:a september 1939, bara månader efter att detta filmades invaderade Tyskland och påbörjade slakten på 3 miljoner polska judar.

Filmen visar klipp på olika byggnader och berättaren förklarar på
Jiddish vad det är vi ser:
"Här är judiska affärer som har gått i arv i flera generationer."
"Här är "Regiment"-Beis haMidresh [religiös judisk skola], kallad så för att ett arméregimente spelade vid dess invigning."
"Detta är det stora Shalom Aleichem biblioteket, med över 20 000 böcker på jiddish."


Jag ser människorna - männen, kvinnorna och barnen - som lever sina liv och går runt i sin hemstad lugna och trygga. Efter några minuter skriker jag mot datornskärmen:
"Stick! Stick därifrån! Ni har bara två månader på er! Packa ihop allting - era böcker och kläder och ägodelar och fly!"

Det
känns så vanmäktigt att se denna söta lilla film.

Min farmors familj kommer från den lilla staden Tiktin (Tikocin på polska), några kilometer väster om Białistok (se kartan härnedan).



View Larger Map

Familjen, som hette Turek, flyttade till Chicago, USA i slutet av 1800-talet, där min farmor sedan föddes. De var fattiga och sökte ett bättre liv. En del av familjen Turek stannade kvar i Tiktin för de var välutbildade läkare och hade det bra ställt. Därför var de var kvar när mörkret svepte in över Europa, hösten 1939.

På Jom Kippur, som börjar nu på söndag, står vi i synagogan och begrundar livets outgrundlighet:

På Rosh haShana börjar prövningen, på Jom Kippur kommer domen:
Hur många som ska gå hädan och hur många ska kallas till liv,
vem som ska leva och vem som ska dö,
vem som ska nå livets mål och vem som ska dö på vägen,
vem som ska omkomma genom eld och vem genom vatten,
vem genom svärd och vem genom hunger,
vem genom jordbävning och vem genom härjande sjukdom,
vem ska leva i ro och vem i oro,
vem som ska bli rik och vem som ska bli fattig,
vem som ska förnedras och vem som ska upphöjas.
Från Unetane Tokef-bönen
Det är ingen trevlig bön, men det är en viktig bön. Det är viktigt att vi inser, i alla fall en gång om året, att livet är inte bara en serie banaliteter och vardagstjafs. Vi har ett begränsat och bräckligt liv som vi måste värna om och göra det bästa med. Ingen borde ta det för givet.

Må det kommande året bara föra med sig lycka och välsignelser för oss alla, men må vi leva med en sann och innerlig uppskattning av allt det goda vi har i våra liv.

Gemar chatima tova (må ni inskrivas i Livets bok för det goda),

måndag 21 september 2009

Shana tova från maktens korridorer och en fasta för det politiska våldets offer

Hej!

Shana tova allihopa! Hoppas att ni hade en fin och givande Rosh haShana.

Såg ni Barack Obamas nyårshälsning till det judiska folket?




Att ledaren för världens främsta stormakt skulle önska oss Shana Tova var
något helt otänkbart, bara några generationer tillbaka. Nu är det helt naturligt. Kan man tänka sig...

En tid då det judiska folket inte hade det så bra ställt minns vi nu idag, den tredje dagen i månaden Tishrei.
Det är Tsom Gedaliah - Gedaliahs fasta. Den börjar på morgonen, vid soluppgång och slutar när det blir mörkt.

Jag skrev utförligt om den förra året - Tsom Gedaliah - Tragedier då och nu... - och i år får ni lyssna in på kursen Det judiska året, då jag pratar om fastedagens innebörd. Det är i stort sett samma ämnen som behandlas i förra årets inlägg, men mer utförligt presenterad och med större fokus på vem profeten Jeremiah var och vad han råkade ut för.

Det blir alltså Torahblogga Podradio nr 2!


Tsom Gedaliah


Nu har jag fixat att spara den som MP3-fil också, så ni behöver inte programmet iTunes bara för att lyssna på det. Ladda ner den till datorn och klicka så går den igång!

Vill ni ha texten som vi läser från framför er när ni lyssnar så kan ni klicka här:
Jeremiah kapitel 40. För att sedan komma till kapitel 41 och 42 klickar ni bara på pilen i översta högra hörnet i fönstret.

Tacksam för tankar, reflektion och konstuktiv kritik.


Tsom kal (en lätt fasta),

fredag 18 september 2009

Rosh haShana - Svårsmälta berättelser

Hej!

Kom på att vi läser Bereishit (Första moseboken) kapitel
21 och 22 ur Torahn till Rosh haShana. Kapitel 21 imorgon och 22 på andra dagen Rosh haShana.

De är båda svårsmälta berättelser: den ena om hur Sarah föder sitt första och ända barn, Isak och vill bli av med "konkurrenten" Hagar som har fött Ishmael, Abrahams egentliga förstfödda. Den andra handlar om hur Gud befaller Abraham att offra Isak.

Varför just dessa texter finns det olika förklaringar på, men en förklaring är att vi ska komma ihåg att tryggheten är inget vi ska förlita oss, utan alltid inse att vi inte ska ta allt som är bra i våra liv för givet.

Ni kan läsa min rätt unika tolkning av berättelserna i detta inlägg som jag skrev förra hösten när vi läste detta avsnitt i den vanliga ordningen: Vajera - en hemsk berättelse.

Shabbat shalom och Shana tova,

Torahbloggas första Podradio: Rosh haShana

Hej!

Lagom till det nya året har jag Torahbloggas första Podcast! (Podcast eller Podradio är nerladdningsbara ljudprogram som man kan lyssna på på sin MP3-spelare eller direkt på datorn.)

Denna Podcast är en inspelning av ett kurstillfälle vi hade på Församlingen i kursen Det judiska året. Här handlar det alltså om Rosh haShana och de tio botdagarna som leder upp till Jom kippur.
Föredraget är 55 minuter långt.


Andra delen av kvällen handlade om Tsom Gedalia, den fastedag som kommer dagen efter Rosh haShana. Den inspelningen laddar jag upp söndagkväll, efter att Rosh haShana är över.


Klicka på länken härnedan för avsnittet. (Än så länge måste du ha
programmet iTunes, som är gratis att ladda ner, för att lyssna på denna fil. Snart hoppas jag fixa så att man kan lyssna på alla sorters program.)

Rosh haShana

Hör gärna av er och säg vad ni tycker om denna nyhet, om programmet i sig mm.!


Här är tabellen över månaden Tishrei och dess helger som vi diskuterar i podcasten, så ni kan bättre hänga med i diskussionen.


Shana tova umetuka (ett gott och sött nytt år) till er allihopa,

fredag 11 september 2009

Parashat Nitsavim-Vajelech: Nostalgi var bättre förr...

Hej!

Det har inte blivit mycket skrivet om de senaste Torahavsnitten. Det har ni trogna läsare säkert märkt. Det är mycket inför helgerna nu och jag jonglerar en hel del, men som tur är finns det förra året att falla tillbaka på. :)

Idag läser vi ett dubbelavsnitt, Nitsavim och Vajelech, som lästes skilda förra året. Jag skrev om de båda, så ni har dubbelt så mycket att läsa! (Och till er som läste dessa för ett år sedan, är jag riktigt imponerad om ni kommer ihåg dem - jag hade helt glömt bort dem och det var jag som skrev dem!)


Relaterat till
Nitsavim skriver jag om ett av Talmuds mest kända och radikala berättelser, Ugnen av Achnai.
Till
Vajelech skriver jag om hur Moshe för över ledarskapet till hans efterträdare Joshua.

För er som vill ta igen från förra och förförra veckan har ni Ki Tetse 1 och 2 och Ki Tavo också.

Shabbat shalom till er alla och Shana tova!

tisdag 8 september 2009

Kursutbud under hösten!

Hej!

Nu har hösten kommit igång på riktigt (om man ens kunde räkna det vi har haft under juli och augusti som "sommar") och då också kvällskurserna. Här är mitt kursutbud under september
och oktober på Judiska församlingen i Göteborg:

Den judiska domstolen – kl. 18.30 på måndagar: 7, 14, 21 sept, 5, 12, 19, 26 okt

Halacha, den judiska lagen, är inte bara till för helgdagar och att hålla kosher – det är ett tankesystem som ger oss råd och vägledning igenom livets alla utmaningar. I denna kurs tar vi upp stora och små etiska problem och dilemman och diskuterar dem från olika vinklar, allt från felparkeringar till frågor om liv och död. Tyck till och resonera. Sedan går vi igenom hur fallet kan lösas utifrån Halacha.

Kurskostnad för medlemmar 300 kr, icke-medlemmar 600 kr.

Det judiska året – kl 18.30 på torsdagar: 10, 17, 24 sept, 1, 8, 15 22 okt

Det judiska året och dess många varierande helgdagar innehåller många dolda budskap om judendomen och det judiska folket. Förgyll din helgrika höst med nya insikter och kunskaper den judiska kalendern.

Kostnad för medlemmar 300 kr, icke-medlemmar 600 kr.


Igår hade vi första lektionstillfället i Den judiska domstolen. Vi tog upp frågor som
  • "Får en jude som har konverterat till kristendomen ge en Torahmantel som gåva till sitt judiska barnbarns Bat mitsva?"
  • "Får en messiansk jude (jude som tror på Jesus som messias) begravas i en judisk begravningsplats?"
Det var verkligen trevlig stämning på lektionen och trots de allvarliga ämnena fanns det många tillfällen till skratt.

Nästa vecka tar vi upp frågor som
  • "Får en mormor ge bort alla sina pengar till välgörenhet om hennes barn och barnbarn har det ekonomiskt väl ställt, eller har hon en skyldighet att lämna efter sig ett arv?"
  • "Om det kan bidra till att tillverka nya läkemedel idag, är det då etiskt försvarbart att använda forskningsresultat av nazisternas grymma medicinska experiment?"
  • "Ska man lämna tillbaka pengarna om man har fått för mycket växel vid kassan?"
Det går bra att anmäla sig lite sent och komma med till nästa måndag!

Det judiska året kursen börjar nu på torsdag och då ska vi undersöka vad det finns för kopplingar mellan Rosh haShana och Darwin (eller Chaim Darwinski, som han egentligen hette ).

Hoppar ni på båda kurserna, får ni avgiften för den andra kursen kraftigt rabatterat. Detsamma gäller alla andra församlingens kurser under hösten:
  • Grundkurs i judendom med rabbin Peter Borenstein
  • Kurs i Midrash med Bertil Adania
  • Nybörjar och fortsättningskurser i jiddish med Stefan Böös
  • Nybörjar och fortsättningskurser i hebreiska med Eyal Mualem
  • Den judiska musikens historia med kantor Leon Perlman
För mer information mejla församlingen på kansli [at] judiskaforsamlingen [punkt] se, eller ring 031 - 109 400.

Jag ser verkligen fram emot att studera med er under hösten!

Shana tova,

Å nej, inte en till!

Ännu trollbekämpande 11 år gammal ortodox judisk flicka serie.


Så heter det i tagraden till Hereville - How Mirka Got Her Sword.

Det handlar alltså om Mirka, som växer upp i ett ultra-ortodoxt hem, med sju systrar och en bror och drömmer om att jaga troll och drakar.

Hela serien hittas online. Har inte läst mer än några sidor av det, men det verkar lovande. Här kan ni läsa om Mirkas styvmor, Fruma, och hennes stora passion i livet: att argumentera med vem som helst om vad som helst( till och med när Mirka förklarar att hon vill jaga drakar, som är onda). Väldigt judiskt!


Kol tuv,

fredag 4 september 2009

Torah-podradio från Pardes

Hej!

Det blev ingen Dvar Torah idag heller, men jag har i alla fall en rekommendation:

Jag lyssnar regelbundet till Pardes institutet i Jerusalems podradioprogram (podcasts). Varje vecka har de en rabbin eller annan lärare som ger sitt perspektiv på Torah-avsnittet. Nu har de fixat så att man kan klicka på hemsidan och lyssna utan att behöva ladda ner något.

Gå in på deras blogg, http://podcasts.pardesusa.org och lyssna på det senaste programmet, som tar bl.a. upp frågan om relationerna mellan de 12 stammarna och hur Moshe fick diplomatiskt pyssla ihop det när han skulle dela på dem i två läger.

Shabbat shalom,

Femtusensjuhundrasjuttio?

Denna reflektion hittas även i septembernumret av Göteborgs församlingstidning Det senaste:

På kvällen den 18 september börjar det judiska året 5770. Då är det den första dagen i månaden Tishrei – Rosh haShana, det judiska nyåret.

Vad är det vi egentligen firar med Rosh haShana? Vad är det vi markerar med 5770 år? Den kristna kalendern, börjar sin tideräkning (på ett ungefär) från Jesu födelse, 2009 år sedan. Den muslimska kalendern räknar året till 1430, och har sin början då Muhammed kom till Medina och började etablera sin nya religion. Vad räknar vi?

Om Rosh haShana säger vi ”Hajom harat olam” som brukar översättas som ”idag skapades världen”. Men hur kan vi räkna dagen för världens skapelse, då Torahn tydligt beskriver, i första kapitlet, hur världen kom till på 6 dagar (eller sex epoker). Och solen, månen och stjärnorna kom till på den fjärde dagen, så hur kan vi markera EN dag som världens ”födelsedag”?

Nej, Rosh haShana är inte så mycket världens födelsedag, som dagen då Adam och Eva skapades. Men vetenskapen säger oss att människoarter har funnits i 2,5 miljoner år och vår art, Homo Sapiens, kom ut ur Afrika för 200 000 år sedan. Har vi då inte hamnat lite fel med året 5770?

När vetenskapen ger oss nya fakta utmanar det inte Torahn, utan hur vi förstår och tolkar Torahn. Torahn är inte ett försök att förklara världen vetenskapligt, utan mytiskt och symboliskt. Torahns tideräkning placerar berättelsen om Adam och Evas tillkomst (när man räknar generationernas födelsetal) för nästan 6000 år sedan.

Hände det något särskilt i människans utveckling för nästan 6000 år sedan som kan ge oss en djupare insikt i vad eller vilka Adam och Eva representerar?

Det vill jag lova! Arkeologin lär oss att människosläktet genomgick en radikal förändring mellan fem och sextusen år sedan: organiserat, storskaligt jordbruk; nya hierarkier med kungar, prästerskap och tempel; ekonomiska förändringar med marknadsplatser och handelsvägar; utvecklingen av de första skriftspråken som ledde till intellektuella genombrott som matematik, astronomi och historieskrivning. Kort sagt var det civilisationens början. Rosh haShana representerar människovärldens födelse.

Det är väldigt inspirerande om man tänker på allt gott som civilisationen har fört med sig, men i denna vår människovärld har vi alltid levt en otrygg tillvaro, inte minst idag.

Krig och instabilitet hotar på många håll, skrämmande föreställningar och ideologier tvingar sig in i våra mer stabila samhällen. Sjukdomar och miljöförstöring sveper över jordklotet. Var är vi på väg? Vad innehåller det kommande året?

Det är inte utan anledning att Rosh haShana är en allvarlig helg, men ändå med en optimistisk ton. Ordagrannt översatt betyder ”Hajom harat olam” inte ”idag skapades världen” utan just ”idag är världen gravid”. Rosh haShana för oss varje år tillbaka till Adam och Eva, tillbaka till civilisationens födelse.

Varje år kan vara en pånyttfödelse, varje år innehåller löften om ett bättre liv och bättre tillvaro än den förra. Med Rosh haShana och Jom kippur, försoningsdagen, markerar vi att ännu ett år har gått. Vi utvärderar det, lägger det bakom oss, men lär oss av våra misstag. Vi ser framåt och inser att det åligger oss, var och en, att göra det kommande året bättre än det förra. Varje födelse är en stund av oändliga möjligheter.

Shana tova!