Hur var det nu - VARFÖR omskär vi våra pojkar?

[Bilderna är från 16 mars, 1978 - dagen då jag och min förhud gick skilda vägar och jag fick mitt hebreiska namn Binyamin Natan ben Menachem-Mendel Yosef veDevorah]

Hej!

I dessa dagar har det blivit mycket om Brit Milah - Omskärelse. Jag har bildat Förhudsfritt, en Facebookgrupp för att ta ställning mot ett omskärelseförbud, men också för att prata om vad omskärelse betyder för oss judar och muslimer.

Men jag har fokuserat så mycket på att bemöta all kritik från motståndare på nätet (en del välmenande och en del rena antisemitiska/islamofobiska påhopp) att jag nästan glömt bort att också förklara för de judar som inte kan sätta ord på det, varför det är viktigt för oss! Där vill jag tacka Cecilia och Sofie, några av mina studiekamrater på religionsvetenskapen för att de ställer dessa viktiga frågor!

I SvD idag, den 6 december, skriver en religionsvetare, Magnus Zetterholm, docent i Nya testamentets exegetik vid Lunds universitet, om vilken central roll omskärelsen spelar för judisk identitet.

"I en judisk kontext skulle konsekvenserna av ett förbud bli fullständigt förödande, eftersom omskärelse av gossar just på den åttonde dagen är oupplösligt förenad med judisk religiös och etnisk identitet. Sambandet är så starkt att det inte råder någon som helst tvekan om att ett förbud mot omskärelse i realiteten innebär ett förbud mot judendom."

Så jag länkar även till det härifrån. Vill man få lite mer insikt i varför det är så viktigt, så kan ni läsa vidare. Vill ni kritisera det medicinska, eller det juridiska, rekommenderar jag att ni hoppar över detta inlägg, och istället läser och kommenterar mitt inlägg En knivig fråga upp på Debatt igen!

Denna förklaring är till skillnad från det mesta andra som jag skrivit, inte menat att vara ett inlägg i just omskärelsedebatten - jag tror inte något av argumenten här nedan är relevant för omskärelsemotståndare, men detta är min förklaring på varför judar fortsätter med Brit Milah, trots många, många motståndare och förbud genom årtusenden. Därför vill jag gärna höra från judar om ni inte håller med mig (eller om ni håller med mig) och varför. Icke-judar får gärna tycka till också, men detta riktar sig först och främst till judar.

Som alltid med religion, så finns det den religiösa anledningen ("vi gör detta för att Gud...") och så finns det den sociologiska/historiska anledningen.

Den religiösa anledningen till att man omskär är att det är tecknet på förbundet som slöts mellan Gud och Abraham (1MB, kapitel 17) och som kulminerade i mottagandet av Torahn vid berget Sinai för ca 3000 år sedan. Därav namnet för budet på hebreiska Brit Milah, brit - förbund, milah - omskärelse.

Det är det andra budet av 613 som förekommer i Torahn (det första är till Adam och Eva: "Var fruktsamma och föröka er") och det handlar om löftet som Gud ger till Abraham:

Detta är mitt förbund med dig: du skall bli fader till många folk. Därför skall du inte längre heta Abram: ditt namn skall vara Abraham, ty jag skall låta dig bli fader till många folk... Jag skall upprätthålla mitt förbund, förbundet mellan mig och dig och dina ättlingar i släktled efter släktled, ett evigt förbund...
Du å din sida skall hålla mitt förbund, du och dina ättlingar i släktled efter släktled... på detta sätt: ... Alla av manligt kön bland er skall omskäras när de är åtta dagar gamla, i släktled efter släktled ... så skall ni ha mitt förbund på er kropp som ett evigt förbund. Men en oomskuren, en av manligt kön som inte har fått förhuden bortskuren, han skall utstötas ur sitt folk: han har brutit mitt förbund.
Bereishit (1 moseboken) kapitel 17

Ett rätt starkt budskap där och vare sig man tror på berättelsen eller inte.

Vad detta har resulterat i är den sociologiska/historiska delen av mitt svar: Brit Milah är så inflätat vad det innebär att vara jude och i den judiska identiteten (pojken får sitt hebreiska namn vid Brit Milah ceremonin) att vi genom årtusendens förföljelser riskerat våra liv för att omskära våra söner.

De som omtänksamt vill rädda våra söner från omskärelsen är inte de första i historien att försöka sig på det, de kommer från en anrik tradition:

Grekerna; Romarna; Paulus; Den katolska kyrkan; Martin Luther; Sovjetunionen;
(Varför förbjöd inte nazisterna det också, som jag först trodde, i Neuremburglagarna? De var aldrig ute efter att konvertera oss, utan förinta oss. Då passade omskärelsen som ett extra bra sätt att leta reda på judar.)

Och varje gång har dessa makter dragit den korrekta slutsatsen att kan man bara komma åt omskärelsen, kunde de påbörja processen att bända dessa envisa judar från sin envisa religion. Det låter radikalt, men jag menar att judiska folket har egentligen ingen anledning att existera om vi inte har ett förbund med Gud.

Vi knappast försökt smälta in men ej heller att hålla låg profil. Jag tror det finns en hel del här som i mörkare sinnen blir stoff för antisemitism. Vi följer liksom aldrig följt "historiens regler":

• Varför grundar sig två enorma världsreligion sig på ett litet semitiskt folks antika texter, fast de aldrig har försökt konvertera någon annan?
• Varför har de, som helhet, aldrig låtit sig övertygas och omvändas av andra mycket större och mäktigare makter och religioner, inte ens de som utgått från deras texter?
• Varför finns detta semitiska folk kvar efter 3000 (eller om man räknar från Abraham, 4000) år, när INGA av våra dåtida grannar längre existerar?
• Varför är deras bidrag till världen fortfarande idag helt ur proportion till deras antal (13-17 miljoner) och helt utan jämförelse historisk till något annat folk? (4 nobelpristagare bara i år!)
• Och varför gjorde de allt detta utan att vara samlade eller organiserade i ett eget land i närmare 2000 år???

Objektivt sett är det väldigt, väldigt märkligt och svårförklarligt.

Tänk hur många olika religioner gick i graven när kristendomen svepte genom Europa och sedan Nord- och Sydamerika. Hur många religioner gick i graven när islam svepte genom Asien och Afrika. Hur lätt det i längden var att ena så många olika kulturer och folkgrupper under några få, starka fanor.

Finns det druider kvar idag? Nix, de som finns är en nystartad New Age-grej, baserad på en forntida religion som försvann i och med kristendomen. Finns Zoroastrianismen kvar idag - en gång ett av världens största religioner? Nja, kanske några tusen utövare i Iran, men de har starkt påverkats av Islam. Finns Inca- eller Aztekreligionerna kvar? Kanske vissa traditioner och riter, men de allra flesta är samtidigt katoliker.

Varför, varför, varför är VI kvar???

Vi borde inte finnas och judar har genom historien haft många, många bra anledningar att inte fortsätta med judendomen. Att bara ge upp, gå till närmaste kyrka eller moské, säga "De tror ju på samma gud, så jag slipper vara annorlunda, slipper förföljelserna, slipper att känna mig som "en främling i ett främmande land" om jag bara konverterar."

Enskilda judar har gjort detta, men det judiska folket har aldrig gett sig. Inte för att vi är nihilistiska, utan tvärtom, så tror religiösa judar på det historiska förbundet som ska så småningom leda till den messianska tiden. Utan förbundet hade vi inte haft någon anledning att fortsätta vara judar och Brit Milah är tecknet på denna framtidstro.

Och i dagens samhälle, där judar inte särskiljes från andra medborgare, där många judar assimileras och lämnar sina traditioner bakom sig, är detta bud ett av de sista som en sekulär jude slutar hålla. Sabbaten, kosherregler, helger - allt kan man kasta överbord, men får man en son och omskär honom inte, så är det som att säga "Jag vill inte att min son ska få en judisk start i livet - jag vill att judendomen tar slut med mig."

På det sättet blir den sista versen av Guds befallning till Abraham sant: "Men en oomskuren, en av manligt kön som inte har fått förhuden bortskuren, han skall utstötas ur sitt folk: han har brutit mitt förbund." Gud stöter inte ut honom ur förbundet, ej heller andra judar (vi kollar faktiskt inte vem som är omskuren) - "utstötningen" görs av individen själv i att välja bort Brit Milah.

Kol tuv,