Idag, den 20 juli, är det שבעה עשר בתמוז - Shiva asar beTammuz (den sjuttonde dagen i månaden Tammuz) en mindre fastedag i den judiska kalendern.
Den markerar början på den tre veckor långa sörjeperioden som kulminerar i den mörkaste dagen på det judiska året, תשעה באב - Tisha beAv (den nionde i månaden Av).
På Tisha beAv sörjer vi bland annat förstörelsen av både det första templet (år 586 f.v.t.*) av babylonierna och det andra templet (år 70 v.t.*) av romarna.
Shiva asar beTammuz är dagen då romarna, efter år av belägring, bröt sig igenom Jerusalems murar. Det är början på slutet för staden och templet.
Fast Judéen fortfarande räknades som centrat för judisk liv i mer än 300 år efter templets förstörelse är detta religiöst sett början på den judiska exilen.
Titusbågen i Rom skildrar hur judiska fångar och romerska soldater marscherar på Roms gator med Templets skatter, bl.a. menorahn.
Den 10 augusti kommer jag att leda studier kring Tisha beAv under eftermiddagen i min församling. Då kommer vi också se på ett avsnitt från BBCs serie om Det romerska imperiet, om just det judiska upproret mot Rom 66-73 v.t.
Jag har klippt ut den bit som handlar om hur de bröt sig igenom murarna. Här har ni den. Nästa bit kommer på nätet strax före Tisha beAv.
Juden som reser med romarna är historikern Josephus Flavius (Josef ben Mattityahu) som skildrade hela kriget. Hela denna del av TV-serien är baserat på hans verk.
צום קל - tsom kal (ha en lätt fasta),
* f.v.t. = före vanlig tideräkning, v.t. = vanlig tideräkning.
Detta är en religionsneutral tidsangivelse, då f.kr. och e.kr. är förkortningar på före respektive efter Kristus. Kristus är grekiska och betyder messias. År 0 må vara ungefär då Jesus föddes, men för mig som troende jude är Jesus definitivt inte någon messias.
4 comments:
Tack för ett informativt inlägg. Vi ses naturligtvis på Tisha b'av.
Vill bara tillägga lite kuriosa: Jag var i Rom i våras och stod under Titusbågen för att se reliefen av soldaterna som bär bort tempelskatterna. Påven Paulus IV gjorde på 1500-talet platsen under bågen som högtidliggjorde förstörelsen av judarnas viktigaste helgedom till den plats där Roms judar varje år skulle svära sin trohet till det kristna myndigheten - en oerhört förnedrande process.
På grund av detta vägrade roms judar under historiens gång att gå under bågen - med ett viktigt undantag. Några dagar efter Israels självständighet 1948 marscherar tusentals av Roms judar, under ledning av stadens Överrabbin, under bågen, som ett tecken på att förtryckets ok äntligen lossnat och att frihet kommit.
Kan även tillägga att från 1500-talet och framåt tvingade man varje söndag gettots judar att gå till en närbelägen kyrka för att lyssna till mässan. Detta upphörde man inte med förrän 1848!
Lycka till med fastan.
Hej Akiva!
Tack för kuriosan, väldigt informativt, men suck så tragiskt. Det påminner lite om vad min far brukar säga: "Vi gav dem Jesus, och de har aldrig förlåtit oss för det..."
Tack och lov att relationerna mellan judar och kristna har förbättrats så markant i modern tid. Låt oss hoppas att det aldrig blir som det var igen!
Ett mycket allvarsamt och tungt ämne, som jag måste få lov att lätta upp lite med ett skämt:
En jude står och davenar i en katolsk kyrka innan högmässan. Talit och tefilin. Hela kittet.
När prästen väl vill börja mässan ber han juden att sluta be. Juden fortsätter. Prästen säger "Det här är en katolsk kyrka, nu får du faktiskt gå härifrån." Juden rullar ihop sina tefilin, viker ihop sin talit, går fram till den stora Jesus-figuren på korset längts fram i kyrkan. Han tar ner figuren och bär det ur kyrkan med orden "Kom nu bubele, de vill inte ha sådana som oss här."
cred till magnus lindberg
Nu är det ju naturligtvis så, som med all judisk humor, att det ligger en djupare mening bakom skämtet än att bara framkalla skratt. Vad det är, torde för äsaren vara någorlunda uppenbart om man relaterr det till vad Benjamin talade om i sin kommentar.
Vill bara tilägga att syftet med skämtt inte var att få folk att skratta. Det är ju faktiskt sorgetid nu. ;)
Skicka en kommentar