Förra veckan läste vi Parashat Lech-Lecha, det tredje veckoavsnittet i Torahn och det första "judiska" avsnittet.
Varför "judiska"? För att Bereishit och Noach hade båda fokus på hela mänskligheten.
- Adam och Eva - människan i Edens lustgård
- Kain och Abel - det första mordet
- Syndafloden och Noachs ark
- Babels torn och människornas språkförvirring
Dessa är de centrala berättelserna i Torahns 11 första kapitel och här ser vi ett tydligt mönster - människornas upprepade oförmåga att leva i harmoni med skaparens vilja. Gud å sin sida verkar förstå mer och mer att vad som är rätt och vad som är fel är inte lika uppenbart för människorna som det är för Gud. Om man läser det så, kan listan se ut så här:- Adam och Eva äter av den förbjudna frukten, sparkas ut ur Edens lustgård och blir dödliga. (fast jag skulle argumentera att Gud inte ville att människorna skulle stanna kvar i lustgården - Gud ville att de skulle äta av frukten, lära sig genom själva akten om skillnaden mellan gott och ont och sedan återföras till den riktiga världen)
- Kain dödar sin bror Abel, trots Guds diffusa varning om att styra sina handlingar. Gud dömer Kain till att lämna jordbruket och vandra jorden
- Mänskligheten har sedan Kain blivit allt ondare. Nu är alla deras avsikter och handlingar onda. Gud ger upp hoppet om en bättring, fast räddar Noach, hans familj och djuren från syndafloden. Efter floden ger Gud Noach specifika lagar om att inte äta blod och att inte döda.
- Människorna, 10 generationer efter Noach, bildar ett kollektiv och börjar bygga Babels torn. Enligt rabbinska tolkningar var de ett kollektiv där inte hänsyn till individen fick plats. Därför delar Gud på dem med olika språk.
Herren sade till Avram: "LECH-LECHA, från ditt land, din släkt och ditt hem, och gå till det land som jag skall visa dig. Jag skall göra dig till ett stort folk, jag skall välsigna dig och göra ditt namn så stort att det skall brukas när man välsignar. Jag skall välsigna dem som välsignar dig, och den som smädar dig skall jag förbanna. Och alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som du har fått." Bereishit 12:1-3
Lech-lecha. Uttrycket är svår tolkat och tvetydigt. "Lech" betyder gå/res/förflytta, och lecha kan betyda "från dig", "till dig" eller till och med "åt dig". Gud verkar uppmana Avram att göra både en inre och en yttre resa, en andlig och en fysisk resa. Avram blir den första juden.Gud räcker ut en hand till Avram (senare ändrar Gud hans namn till Avraham - av = fader, am = folk, dvs "far till ett stort folk") och erbjuder ett samarbete. Det är inte bara ett samarbete mellan Gud och Avram, utan mellan Gud och alla Avrams ättlingar. "Följ mig" säger Gud "och ditt namn blir synonymt med framgång."
Vem skulle tacka nej till ett sådant erbjudande?
Men i nästa vers får vi veta att Avram var 75 år gammal när han bröt upp för att följa Gud och då kan man ställa frågorna:
- Varför valde Gud just Avram?
- Fanns det något hos Avram som gjorde honom särskilt lämplig för denna gudomliga uppgift?
- Varför väntade Gud tills Avram var 75 år gammal? (Visserligen skulle Avram leva i ytterligare 100 år, men han var inget barn när Gud ringde på.)
Alla dessa midrashim har en sak gemensamt: Avram hade visat sig vara rätt person för denna unika uppgift långt innan "Lech-lecha". Detta var det inte början på Avrams relation med Gud, det var bara första gången som Gud svarade honom.
Sen har vi en modern liten midrash om varför Gud valde Avram, som vänder på det hela - en av mina favoriter:
I hopp om att hitta många som ville vara med på detta nya projekt - att föra en gudomlig etik
till världen - ringde Gud på hos alla människorna. Den enda som svarade var Avram.Vi behöver inte vara andliga naturbegåvningar för att börja en relation med Gud. Vi behöver bara höra att det ringer och svara.
Kol tuv,
