Varför Torahblogga?

Varför Torahblogga?

היום - Hayom (Dagens judiska datum):

måndag 30 juni 2008

Chukkat II - Vad betyder Chukkat?

Galna ko-lagen

Det finns många mitsvot (Guds bud) i Torahn – man brukar räkna med 613 stycken – och det finns olika sätt att kategorisera dem, som i Chukkim - חקים och Mishpatim - משפטים.

En Mishpat är en logisk och rationell lag, som vi människor skulle ha kommit på även utan Torahns hjälp, t.ex. förbud mot mord, misshandel, stöld m.m.

En Chok är en lag som verkar ologisk och irrationell. Vi skulle aldrig själva komma på den - vore det inte Gud som gav oss den skulle vi aldrig följa en Chok.

Den Chok som inleder parashat Chukkat exemplifierar detta: Gud befaller Moshe att hitta en felfri parah adumah (röd ko) - פרה אדמה - som ska slaktas och brännas. Sedan tar kohen - כהן (prästen) askan och blandar det med vatten.

Detta vatten skvätts nu på en person som blivit rituellt oren - טמא genom att ha kommit i kontakt med ett människolik (döden är det mest orena som finns).

Den orena personen blir ren - טהור, men kohen som har utfört ritualen blir oren - טמא!

Våra lärda hade så svårt att knäcka denna nöt att de föreställer sig kung Salomo själv, känd för sin överlägsna visdom, som sitter och försöker förstå logiken bakom alla Torahns lagar.
”Jag förstår alla lagarna i Torahn, förutom den röda kon" utbrister han. "Jag ville vinna vishet - men den här låg långt utom räckhåll.*” Kung Salomo erkänner sig besegrad av denna gåtfulla Chok.
*קהלת - Predikaren 7:24
Shlomi ger upp...⇒

Idén med en Chok är att det finns saker som vi människor inte kan förstå, men vi får ibland släppa taget och erkänna att Gud vet mer än vad vi gör. Därför ska vi hålla en Chok oavsett om vi vet varför vi gör det. Guds lag är omutlig.

--- --- ---

Så nu vet vi vad Chukkat betyder, men hur har veckans parasha (Torah-avsnitt) fått sig detta namn?

När våra förfäder delade in Torahn i 54 olika avnitt fick de sina namn från det första utmärkande ordet i Parashans första rad.

Man kan tänka sig att det ger en hyfsad referenspunkt i texten för att hitta rätt (speciellt i en Torah-rulle som har varken rubriker, sid- eller kapitelnummer för att hjälpa läsaren hitta rätt.

Men vad men kan det första utmärkande ordet i första versen säga oss om parashan som helhet – speciellt när det är en parasha som är så spretig som Chukkat? (Se bloggens tidigare inlägg Chukkat I - En spretig historia)


Märkligt nog kan jag nästan alltid trä en röd tråd igenom hela parashan med hjälp av det där första ordet och det har blivit lite av en sport för mig att hitta denna röda tråd.

Nu ger jag dig utmaningen att hitta den själv:

a) Med hjälp av definition på Chok som vi ser här ovan, kasta nu ett öga över resten av parashat Chukkat. På vilket sätt ekar konceptet Chok igenom Torah-läsningen? Några förslag?


b) Vad tycker du om Chok-konceptet? Vilka av dessa 3 påståenden passar dig bäst?
  1. Jag håller mitsvoten blint även när jag inte kan hitta en förklaring för varför de finns!
  2. Jag håller endast de mitsvot där jag förstår varför jag gör dem och tycker att de är rimliga!
  3. Jag håller inga mitsvot alls (förutom det där om att inte mörda, stjäla osv.)!
Skriv vad du tycker och varför!


Jag ser fram emot att läsa dina kommentarer!

3 comments:

Chaya Miriam sa...

Jag tycker det ar svart att se den roda traden i denna parasha. Det enda jag kan tanka mig ar att konceptet chok visar sig genomgaende genom att fler saker an lagen om den roda kon kan tyckas ologiska och irrationella. Till exempel att folket inte sorjer Miriams dod, att de ormbitna overlever genom att se pa en kopparorm, eller att Moshe och Aron blir sa hart straffade bara for att de framkallade vattnet pa fel satt. Det finns mycket som kan vara svart att forsta i parashan.

Pa fraga b skulle jag svara att jag haller med det forsta alternativet. Man kan inte valja vilka mitsvot man vill halla, man ar befallen att halla alla aven om man inte forstar dem tll fullo. Att de star i Torah ar anledning nog till att folja dem aven om de kan tyckas irrationella. Men alla mitsvot gar att forsta pa ett satt, och det ar att de har med helighet att gora. Man helgar Gud genom att folja hans mitsvot. Sa jag skulle inte vilja pasta att jag foljer nagra mitsvot helt i blindo.

Benjamin sa...

Hej Chaya Miriam!
Tack för ditt svar och välkommen in i diskussionen!
Jag plockade också upp på det du hittade i Parashan: det finns så många svårförståliga moment i Chukkat.
Utöver de exempel som du tar upp kan man ju fråga sig varför vi aldrig kan komma överens med våra grannar. (En ganska så modern fråga.) Varför vägrar de förhandla med oss och varför överfaller de oss oprovocerat?
Jag tror att en Chok är ett mycket passande tema för allt detta.
Gud har en plan för oss, men ibland är den svår att förstå. Ibland verkar allting vara upp-och-ner, men vi måste välja att fortsätta och hoppas att planen - kartan, inte innehåller för många svåröverkomliga ställen.

Anders Branderud sa...

Kommentar om khuqim och mishpatim:

Muntliga Torahn utgörs av mishpatim (se definition nedan) och khuqim (lagstiftning), som de är beslutade av beit din (judisk domstol).

I den ursprungliga hebreiskan, är Bibliska förmaningar i Tan’’kh (den judiska Bibeln (inklusive ”Moseböckerna”)) att lyda mishpat och khoq överväldigande. Kristna engelska ”översättningar” ger subtila vilseledande framställningar av mer än 450 förmaningar i Tan’’kh att lyda mishpat och khoq.

Definition av ordet mishpat:
Mishpâtim (plural av “mishpat”)′ är produkten av Shopht•im′ (domare på ett beit-din) av ett beit-din (judisk domstol), som dömer i frågor och dispyter (i kontrast till legaliserande khuqim) i implementeringen av Torah (”Moseböckerna”) i riktiga livet-dispyter, appliceringar och fall. Precis som i dagens rättsrum, så utgör dessa mishpatim en res judicata i ett lagbaserat system baserat på principen stare decisis. (Översättning av citat www.netzarim.co.il ; Glossaries (ordlista))

Den som studerar alla sammanhang i Tan’’kh där ordet mishpat förekommer finner att det är kristallklart att man måste göra sitt bästa i att följa mishpat icke-selektivt för att kunna få del av Skaparens förlåtelse. Alltså, man måste göra sitt bästa att följa alla mitzwot (plural av ordet mitzwah (direktiv eller ”military-style order”)) (i enlighet med det logiska (för att beslutet ska vara giltigt måste det ha en logisk koppling till det specifika mitzwat (direktivet)) beslutet av ett beit din om hur de olika mitzwot ska appliceras i vardagssituationer) icke-selektivt i Torahn,

Så här står det i Yeshayahu (“Jesaja”) 1:17-18: "'Wash up, clear yourself.… Learn [what is] good, seek mishpat.… Prithee come, let us reprove,' says ha-Sheim [Skaparen], 'If your kheit [förklaring:”a misstep, petty offense or transgression against Tor•âh′”] are like scarlet they shall be whitened like snow.' " (Yeshayahu1.17-18).”

Således kräver Skaparen att en person som har gjort en Torah-överträdelse vänder om gör sitt yttersta att praktisera Torahn inklusive mishpat icke-selektivt för att Han i Sin nåd ska ge Sin förlåtelse.