Idag är det Tisha beAv, den mörkaste dagen i den judiska kalendern. Förra året skrev jag ett rätt utförligt inlägg om fastedagen och ni kan hitta den här om ni vill läsa (om) den: Tisha beAv - judendomens mörkaste dag.Jag satte också upp ett filmklipp på YouTube som skildrar just förstörelsen av templet i Jerusalem år 70 v.t. av romarna. Den tåls att se igen, men missa inte första delen som jag också lagt upp.
En viktig sak att komma ihåg på denna dag är att vi också markerar början på exilen från vårt eget land, början på diasporajudendomen, eller som det heter på hebreiska, livet i Galut (exil). När vi tvingades anpassa oss till en ny verklighet, att överleva och utvecklas utan ett hemland, så förändrades både judendomen och det judiska folket ända in i märgen.
Det är viktigt att komma ihåg detta, speciellt då vi idag har Israel och allt fler judar kan inte ens komma ihåg en tid då vi inte hade den judiska staten.
När jag var 16 år gammal upplevde jag något, just på Tisha beAv som, vid senare reflektion, blev en av mina viktigaste judiska upplevelser, något som kom att sammanfatta mycket av vad det innebär att vara jude för mig.
Jag talade om det förra året, när jag medverkade i P1:s morgonandakter. Här har ni texten:
Eicha
Det var däremot inte första gången jag beskrev denna upplevelse. Några år tidigare bestämde jag mig för att "göra upp" med Israel och mina komplicerade känslor kring det judiska hemlandet, genom att hålla låda på Limmudkonferensen i England.
Jag gav talet titeln "I am a Galutist Jew". Jag ville säga med anförandet att jag är zionist, men inte på det sättet att jag tycker alla judar borde bo i Israel, utan att Galut, diasporan har en minst lika viktig roll att spela för det judiska folket som Israel har. Jag är en galutjude för att jag vill leva och utvecklas som minoritet i den ickejudiska världen.
Jag talade i 15-20 minuter och resten av timmen bad jag publiken, ett 20-tal individer, att dela med sig av deras egna tankar kring denna fråga. Det blev en mycket intressant diskussion.
Jag började talet med två personliga berättelser, den ena är den som utspelar sig på Tisha beAv, beskrivet lite mer utförligt. Här har ni hela anförandet. Det är på engelska, och jag har ännu inte översatt det, men det kanske finns möjlighet att hålla talet och diskussionen på Limmud i Stockholm, i november.
Om ni tar er igenom texten är jag intresserad av era tankar kring den och denna fråga av judisk identitet i Galut. Har ni också personliga upplevelser som för er sammanfattar vad det innebär att vara jude?
Galutist Jew
Tsom kal (ha en lätt fasta),
