På kvällen den 18 september börjar det judiska året 5770. Då är det den första dagen i månaden Tishrei – Rosh haShana, det judiska nyåret.
Vad är det vi egentligen firar med Rosh haShana? Vad är det vi markerar med 5770 år? Den kristna kalendern, börjar sin tideräkning (på ett ungefär) från Jesu födelse, 2009 år sedan. 
Den muslimska kalendern räknar året till 1430, och har sin början då Muhammed kom till Medina och började etablera sin nya religion. Vad räknar vi?
Om Rosh haShana säger vi ”Hajom harat olam” som brukar översättas som ”idag skapades världen”. Men hur kan vi räkna dagen för världens skapelse, då Torahn tydligt beskriver, i första kapitlet, hur världen kom till på 6 dagar (eller sex epoker). Och solen, månen och stjärnorna kom till på den fjärde dagen, så hur kan vi markera EN dag som världens ”födelsedag”?
Nej, Rosh haShana är inte så mycket världens födelsedag, som dagen då Adam och Eva skapades. Men vetenskapen säger oss att människoarter har funnits i 2,5 miljoner år och vår art, Homo Sapiens, kom ut ur Afrika för 200 000 år sedan. Har vi då inte hamnat lite fel med året 5770?
När vetenskapen ger oss nya fakta utmanar det inte Torahn, utan hur vi förstår och tolkar Torahn. Torahn är inte ett försök att förklara världen vetenskapligt, utan mytiskt och symboliskt. Torahns tideräkning placerar berättelsen om Adam och Evas tillkomst (när man räknar generationernas födelsetal) för nästan 6000 år sedan.
Hände det något särskilt i människans utveckling för nästan 6000 år sedan som kan ge oss en djupare insikt i vad eller vilka Adam och Eva representerar?
Det vill jag lova! Arkeologin lär oss att människosläktet genomgick en radikal förändring mellan fem och sextusen år sedan: organiserat, storskaligt jordbruk; nya hierarkier med kungar, prästerskap och tempel; ekonomiska förändringar med marknadsplatser och handelsvägar; utvecklingen av de första skriftspråken som ledde till intellektuella genombrott som matematik, astronomi och historieskrivning. Kort sagt var det civilisationens början. Rosh haShana representerar människovärldens födelse.
Det är väldigt inspirerande om man tänker på allt gott som civilisationen har fört med sig, men i denna vår människovärld har vi alltid levt en otrygg tillvaro, inte minst idag.
Krig och instabilitet hotar på många håll, skrämmande föreställningar och ideologier tvingar sig in i våra mer stabila samhällen. Sjukdomar och miljöförstöring sveper över jordklotet. Var är vi på väg? Vad innehåller det kommande året?
Det är inte utan anledning att Rosh haShana är en allvarlig helg, men ändå med en optimistisk ton. Ordagrannt översatt betyder ”Hajom harat olam” inte ”idag skapades världen” utan just ”idag är världen gravid”. Rosh haShana för oss varje år tillbaka till Adam och Eva, tillbaka till civilisationens födelse.
Varje år kan vara en pånyttfödelse, varje år innehåller löften om ett bättre liv och bättre tillvaro än den förra. Med Rosh haShana och Jom kippur, försoningsdagen, markerar vi att ännu ett år har gått. Vi utvärderar det, lägger det bakom oss, men lär oss av våra misstag. Vi ser framåt och inser att det åligger oss, var och en, att göra det kommande året bättre än det förra. Varje födelse är en stund av oändliga möjligheter.
Shana tova!
