Jag är inte en stor skräckfilmsfantast. Jag gillar inte sensationen av att skrämmas halv från vettet av en film, för jag lever mig så in i den visuella upplevelsen att jag känner mig otrygg i dagar efter att jag sett en sån film.Däremot är jag extremt nyfiken av mig, så jag vill gärna veta vad en film handlar om, även om jag inte ser den. Om jag får höra om någon skräckfilm som konceptuellt fångar mitt intresse surfar jag ofta in på Wikipedia för att läsa om den, inklusive slutet, fast jag inte, under några omständigheter, vill se den.
Att bara läsa om handlingen och vad som gör filmen så läskig brukar inte störa mig. Det är ju själva effekten av att se och höra hur huvudpersonerna råkar ut för hemska saker som är så skräckinjagande.
Men för några dagar sedan råkade jag höra om en ny skräckfilm som är så störande att bara konceptet gjorde mig stel av skräck och äcklad. Vanligtvis skulle jag gå in på YouTube och se trailerna av filmen, men det var kväll och jag visste att om jag bara såg reklamen skulle det störa min sömn, så jag väntade till morgonen.
När jag till slut såg trailern och läste om hela handlingen på Wikipedia, blev jag bara mer störd av den. Jag kunde inte sluta tänka på filmen och konceptet, fast det gjorde mig bara mer illamående och störd.
För att ge er en liten aning om filmens riktning, kan jag säga att skaparen av filmen "inspirerades" av medicinska experiment som nazisterna utförde i koncentrationslägren. Nog sagt om det.
Varför skriver jag om detta på Torahblogga?
Jo, judendomen för mig handlar om valfrihet och att själv välja och välja bort. När jag säger att jag inte äter viss mat, eller inte får göra vissa saker på lördagar, eller ser till Torahn för moralisk vägledning, låter det provocerade för många svenskar. "Du lever ditt liv efter en 3000 år gammal bok! Du är inte fri!"
Det är inte Torahn eller Gud som tvingar mig att leva på ett visst sätt, det är jag själv som väljer att hålla Shabbat, och begränsar själv mina handlingar för att inte bryta mot det. Min valfrihet är klar och tydlig i handlingen och det blir en underbar paradox av det: jag väljer att tygla mina valmöjligheter.
Jag lär mig således av den judiska traditionen att just för att jag har valmöjligheten borde jag som individ ibland välja bort saker, för mitt eget bästa. Om jag äter ohälsosamt kommer jag i längden att lida av det. Är det inte logiskt att jag lider psykologiskt av att se på filmer där människor lemlästas och torteras?
Jag uppmanar alltså inte till någon bojkott mot någon film och jag är absolut emot censur i vårt samhälle, även av filmer av denna perversa kaliber, men dessa filmer görs för att människor går och ser dem. Tjänar man bra på att producera och visa dessa filmer, kommer man bara att skapa fler (skaparen av just denna film menar att den del ett av en trilogi!). Folk går och ser filmer som denna, utan en tanke på att de eller andra kanske tar psykisk skada av att se dem.
Att starta en kampanj mot en särskild film tjänar bara ett syfte - att göra folk mer nyfikna på att se den. (Jag tar ju samma risk när jag skriver detta!) Så kvar finns bara varje individuell människas val.
Vi ska handla ansvarigt med plånboken (miljömärkt, rättvisemärkt, ekologiskt mm), vi ska ska handla ansvarigt med vårt skräp (återvinn, återvinn, återvinn!), vi ska handla ansvarigt med vår fritid (bli aktiv, utbilda dig, ge ditt stöd till olika föreningar och organisationer) - varför ska vi inte handla ansvarigt med våra sinnen?Kan vi inte börja uppmana varandra att handla ansvarigt även vid biografkassan och videobutiken?
Vad tycker du?
Kol tuv,
PS. En läsare, Fredrik, tyckte, efter att ha klickat på länken jag hade med här, att det var till och med för starkt att ha med länkarna. Risken var att jag ändå gör det för lätt för läsaren att stilla nyfikenheten jag nyss har väckt med detta inlägg. För de som redan har klickat på länken, trots mina varningar och ändå tar illa vid sig, så ber jag väldigt mycket om ursäkt.
Detta inlägg handlar ju om val och när jag väl har skrivit detta kan jag inte frånta er valet om ni vill veta mer om denna film, men den mänskliga nyfikenheten är starkare än ens omdöme, så jag behöver inte göra det lättare för er.
Ingen länk, alltså, men filmen heter The Human Centipede. Gör vad ni vill med den kunskapen.
