Jag fick just en spännande fråga i en kommentar på förra inlägget. Det är en fråga jag tycker borde få mer utrymme än att bara finnas med i kommentarrutan längst ner, så det får bli ett eget inlägg.
Stefan skriver:
Hej Benjamin!Här är mitt svar och jag vill gärna uppmuntra Stefan och andra att fortsätta diskussionen.
Läser din blogg och tycker den är intressant.
Men jag måste fråga, tycker du själv inte att du är lite av en hycklare.
Du säger exempelvis att du inte vet att gud finns och att du "håller inte 100% strikt på shabbes lagarna". Men ändå har du en blogg, samt är lärare för att "sprida judendom". Någonsin tänkt tanken att du kanske t.o.m. sprider något negativt, att folk tror att det är OK att hålla endast 50% av shabbes reglerna, eller att göra andra "egna tolkningar".
En liten fråga bara.
Hej Stefan!
Tack för några riktig ärliga och utmanande frågor!
Hyckleri innebär för mig när man säger att man står för något och sedan inte gör därefter. Jag försöker alltid vara ärlig och inte representera mig själv på ett sätt som inte återspeglar verkligheten.
Jag säger heller aldrig att andra judar ska hålla rituella mitsvot (påbuden och förbuden), om de själva inte hittar en motivering till det i sina liv. Jag kan uppmana folk att leta efter motiveringar och ge dem verktyg att söka efter dem. Hittar de inte en mening i att t.ex. hålla kosher, vilken chutspah (fräckhet) det skulle då vara av mig att säga att jag vet mer än de själva gör om vad som skulle göra deras liv bättre!
Jag vill inte att folk håller mitsvot för att jag säger åt dem att göra det, jag vill att de själva söker sig till en relation med Gud där det känns rätt för dem att t.ex. hålla Shabbat.
Den tiden är förbi då det judiska folket hölls ihop av ghettomurarna, då den som inte höll mitsvoten kunde tillrättavisas av sin församling och hotas med bannlysning. Folk kommer inte hålla mitsvot för att jag eller någon annan förmanar dem att göra det.
Jag ser det däremot som mitt jobb att välkomna dem till den judiska traditionen och de judiska källorna. Jag vill göra vår tradition så lättillgänglig men samtidigt så spännande som möjligt. Jag tror verkligen på Torahns förmåga att locka till sig människor som vill brottas med texterna och gräva sig djupare in i dess lager av innebörd.
Jag har ingenstans i traditionen stött på den inställningen att man måste själv hålla mitsvoten till 100% för att kunna lära ut Torah. Tvärtom ser den rabbinska traditionen studier som vägen till mitsvoten. Ju mer man lär sig, desto mer förstår man logiken bakom mitsvoten och lockas till att införa dem i sitt liv.
Jag uppmanar folk att hålla de rituella mitsvoten till den grad som känns rätt för dem. Det är så jag lever mitt liv - att kräva mer av dem vore hyckleri.
Jag brottas hela tiden med mina egna principer och frågan om jag verkligen lever efter dem. Det är nog en brottningsmatch som kommer att pågå till min dödsdag, och så ska det vara. Värre vore det om jag bestämde mig för en sak och utvärderade och utmanade den åsikten. Jag har skrivit om åtta förväntningar som den idealiska religiösa juden kan ha på sig själv här. Dessa punkter reflekterar idén att livet är en resa som man företar sig, det handlar om utveckling - ibland går det framåt, ibland bakåt, men det står aldrig still.
Pratar vi procent av ens religiösa utövande, så tror jag inte att många kan starta på 100% och hålla den ribban. Jag tror däremot, som man ser i de åtta punkterna, att vi ska alltid försöka komma lite längre i vår relation med Gud och judendomen.
På frågan om Guds existens, så kan ingen av oss egentligen VETA att Gud finns - inte på det sättet som vi vet att solen finns. Solen är ett odiskutabelt faktum, beviset på dess existens får vi varje morgon. Så länge Gud inte visar sig bortom allt tvivel för alla människor på samma sätt som solen, så är det svårt för mig att påstå att Gud är ett faktum och att ateister är vilsna och missriktade människor. Det vore lika fel av ateisterna att påstå att det är ett faktum att Gud inte existerar och att jag är vilsen och missriktad som tror på Gud.
Jag väljer att tro och hoppas att det finns en endaste Skapare och världen har ett syfte given av denna skapare, men jag måste erkänna att möjligheten finns att jag har fel. Detta resonemang är inte främmande för traditionell judendom som kan vara nog så radikal ibland. Ta som exempel den chassidiska berättelsen från Kotsker rebben som jag skrev om här.
Jag tror att Gud faktiskt vill att vi ska studera Torahn och fördjupa oss i dess visdom. Jag tror också att alla har rätt att söka visdom i Torahn och att den visdom som du hittar i den inte måste vara samma som min visdom. Hur kan Gud ha skapat oss alla olika och ändå i sin avbild, men bara några av oss har den visdom som krävs för att förstå Guds ord?
Huvudsaken är att vi diskuterar våra tolkningar med varandra och söker tillsammans efter den sanna innebörden av texten. Jag tror och hoppas att jag har rätt i detta.
Vad tror du?
Kol tuv,
