Förra veckan skrev jag om Parashat Vaetchanan och skrev där att jag tyckte att "vi kan och ska ifrågasätta Gud, men att vi måste vara beredda på att vi ofta inte kan förstå Guds motiv".
I samma stund som jag skrev det så kopplade min hjärna detta till en otrolig chassidisk berättelse som jag en gång hörde berättas på Limmud. Föredraget hölls av en rabbin vid namn Levi Lauer, en otrolig talare, som för övrigt är grundaren av organisationen ATZUM - Avodat Tzdaka uMishpat (ung. "jobbar för rättfärdighet och rättvisa").
Föredraget hette Ambiguity of Faith, dvs. Trons tvetydighet och handlade om vikten av tvivel inom judendomen. Det var ett mäktigt och gripande föredrag och av en ren slump så är just det föredraget en av sju som spelades in på Limmud '06 och sattes ut på nätet. Alla sju finns att ladda ner från nätet helt gratis, här.
Ljudkvalitén på inspelningarna är för det mesta skit, så sätt på dig hörlurarna, i ett tyst rum och kanske skruva upp volumen lite extra, men det är det värt - jag kan rekommendera dem alla STARKT!
Du kan också trycka på play på denna lilla spelare för att lyssna på just Ambiguity of Faith (ja, under de första 10 sekunderna håller någon på med micken, men ha tålamod).
Ambiguity of Faith
Hur som helst tänker jag för er skull återge berättelsen här på svenska, men jag kommer inte i närheten av rabbin Lauers berättartalang (speciellt med hans djupa kommentarer och hans jiddish-amerikanska uttryck!).
Menachem Mendel av Kotsk (1787-1859), känd som Kotzker rebben var en sann extremist. Han var helt besatt av konceptet sanning och såg världen i svart eller vitt. Om man inte ägnade sitt liv åt sanningen och bekämpade falskheten så slösade man bort sitt liv, menade han.
Det var inte lätt att vara en av hans anhängare, då han hela tiden förkastade allt och alla som han ansåg kompromissade med sanningen.
Kotzker rebben blev tillslut så äcklad av världen omkring sig och dess falskhet att han stängde in sig på sitt rum och levde de sista 20 åren av sitt liv i självvald isolering.
Det berättas att en av hans anhängare hade hemska, onda och förbjudna tankar och var så desperat att få råd och hjälp av sin lärare att han bröt sig in i rebbens hem för att ställa sina frågor.
Kotzker rebben var inte en tålmodig man: "Nå, vad är frågan?"
"Oj vej, rebbe! Jag har såna hemska tankar! Jag vågar inte uttrycka dem. Dessa tankar kommer till mig fast jag desperat försöker undvika dem! Även i Gehenna [≈ helvetet] skulle det inte finnas försoning för dessa tankar."
"Och vad är de?"
"Ve mig, rebbe! Ibland känns det som om det finns varken Rättvisa eller Domaren finns i världen!" [dvs. gudomlig rättvisa och den gudomliga domaren: Gud]
"Vad bryr du dig om det?"
"Rebbe!" ropade chassiden med ett brustet hjärta. "Hur kan du fråga mig det? Om det, himmlen förbjuda, finns varken Rättvisa eller Domare i världen vad har skapelsen för mening?!" [dvs. varför har en värld om det inte finns rättvisa i den]
"Och vad bryr du dig, lilla jude, om skapelsen inte har någon mening?"
"Rebbe, hur kan du säga något sådant??? Om det inte finns Rättvisa och Domare i världen, vad har Torahns ord för betydelse då?"
"Vad stör det dig om Torahns ord inte har någon betydelse?"
"Rebbe, om Torahns ord inte har någon betydelse, så har livet ingen betydelse och det stör mig hemskt mycket!!!"
"Om det är frågan som verkligen stör dig och du inte bara gör dig till - om det är verkligen den frågan som piskar dig - så är du en lämplig och riktig jude. Och för en lämplig och riktig jude är det lämpligt och riktigt att besväras av djupt störande funderingar."
Så var det med den.
Vad säger denna berättelse dig?
Är det "passande" för oss som judar att ställa de svåraste frågorna och leva utan ordentliga svar?
Om ni lyssnat på hela Rabbi Lauers föredrag, dela gärna med er av tankar och reflektioner kring den också.
Shabbat shalom,
Ps. Den stora teologen rabbi Abraham Jehoshua Heschel har skrivit boken A Passion for Truth där han jämför Kotzker Rebben med den kristna filosofen och teologen Sören Kirkegaard. Ett måste för djupa tänkare!
