Varför Torahblogga?

Varför Torahblogga?

היום - Hayom (Dagens judiska datum):

söndag 28 februari 2010

Shomer Shabbessurfare

Hej!

Kollade just Torahbloggas statistik - verkar som om många av er läsare är Shomer Shabbat (att man håller sabbatslagarna). Det ingår i den traditionella formen av Shabbatfirande att man avhåller sig från att använda el och elektronik, bl.a. datorer.


Jag har inget emot om någon kommer till Torahblogga på Shabbat, mitsvot är upp till var och en att följa om de vill, men jag tycker bara det är intressant att det är konsekvent färre besökare till Torahblogga på lördagar än alla andra dagar (och så har det varit ändå från början).

Av ren nyfikenhet:



Kol tuv,

Purimlarv

Hej!

Var i synagogan för läsningen av Megillat Ester (Esters bok skriven på en pergamentrulle). Man ska vara lite galen och larva sig på Purim, och man ska klä ut sig, så jag uppfyllde båda traditionerna samtidigt.

Ingredienser:
1 svart plastperuk
1 kungakrona i plast
8 slipsar (4 på vardera sida)
1 par shorts (i februari - det var inte så kallt i synagogan)
2 skallror med Haman- och Mordachai-huvud att skaka när den onde Hamans namn läses ur Megillan





Visst är jag snygg!

Purim same'ach (glad Purim),

fredag 26 februari 2010

Parashat Tetsaveh med Rabbi Riskin

Hej!

Jag är alltid imponerad av vilka vackra budskap som kan hittas i en parasha som Tetsaveh, som handlar nästan enbart om kläderna och dräkten som Cohanimen (prästerna) skulle ha på sig när de tjänstgjorde. Som exemper har ni är en vacker D'var Torah (Torah-reflektion) av en väldigt speciell rabbin, Shlomo Riskin, genom Limmuds serie, A Taste of Limmud, som man även kan prenumerera på:

Tetsaveh (klicka här)

Här är veckans avsnitt av rabbi Riskin med sin D'var Torah-serie på YouTube:



Shabbat shalom,

Fantasylösa judar?

Hej!

På Twitter (min nya besatthet) skriver fantasyförfattaren Neil Gaiman (Neilhimself):
Hmm. Per http://bit.ly/aY3DlZ I am either not Jewish or not a fantasy writer. Other judeofantastists don't exist too: http://bit.ly/bxyrJp
Hans första länk hänvisar till en intressant artikel, Why There Is No Jewish Narnia, av Michael Weingrad, i Jewish Review of Books, (som är nr 723 på sajter jag skulle regelbundet hålla koll på, om dygnet var 65 timmar långt). Artikeln frågar sig varför det inte finns några stora judiska fantasyförfattare, när judar har varit så framstående inom nästan all annan litteraturgenre och fantasygenren har haft så många framstående uttalat kristna författare.

Hans andra länk är en nätdiskussion där folk helt tar isär Weingrads argument och nämner en massa judiska
fantasyförfattare.

Jag älskar fantasy och vore dygnet 65 timmar långt skulle jag hinna läsa mycket av det också (eller kanske bara slösa mer tid på Twitter), men jag lyssnar regelbundet på fantasypodradion PodCastle, som presenterar regelbundet häpnadsväckande bra berättelser. Genom deras val av författare plockar de också helt isär Weingrads argument. (Podcastles Sci-fi syster EscapePod likaså, med flera berättelser av judiska författare, som den israeliske Lavie Tidhar, t.ex. The Secret Protocols of the Elders of Zion, eller den helt enastående Wind from a Dying Star, av David D. Levine.)

Missa t.ex. inte berättelsen Biographical Notes to "A Discourse on the Nature of Causality, with Air-planes" by Benjamin Rosenbaum av just en judisk författare, Benjamin Rosenbaum - som presenterade en alternativ värld (inklusive författaren själv) där bl.a. det judiska folket hade förklarat rabbinerna som kättare och alla blivit deprimerade karaiter!

Veckan innan läste de en berättelse, The Queen's Triplets, av den judiska sekelskiftesförfattaren Israel Zangwill, som var bra, men engelskan var väldigt mycket av sin tid.

För att knyta allting tillbaka till den nära förestående helgen Purim så har ni rabbi Geoff Dennis, professor i Kabbalah och Rabbinska studier och författare av bloggen
Jewish Myth, Magic and Mysticism och boken Encyclopedia of Jewish Myth, Magic and Mysticism (som jag nämnde sist jag skrev om PodCastle på Torahblogga).

Han kommer med en mycket intressant och inte så lite provocerande analys av Esters boks hedniska och mytiska inspirationskällor.

Oj vej! Så mycket att läsa/höra/se/uppleva och så lite tid!

Shabbat shalom,

torsdag 25 februari 2010

Esters fasta

Från Megillat Ester, Esters bok, kapitel 3, 4 och 5:
Alla judar, unga och gamla, barn och kvinnor, skulle förgöras, dödas och utplånas på en och samma dag, den trettonde i årets tolfte månad, månaden adar, och deras egendom skulle tas som byte. [låter detta bekant?]
När Mordokaj fick höra vad som hade skett rev han sönder sina kläder och klädde sig i säck och aska och gick ut i staden och klagade högljutt och bittert. När drottning Esters tjänsteflickor och hovmän kom och berättade det för henne blev hon förfärad och sände kläder till Mordokaj som han skulle ha på sig i stället för säcktyget. Men han vägrade att ta emot dem. Mordokaj berättade om allt som hade drabbat honom och nämnde även den mängd silver som Haman hade lovat lämna till den kungliga skattkammaren om han fick förinta judarna.

Då Hatak kom och berättade för Ester vad Mordokaj hade sagt befallde hon honom att gå tillbaka till Mordokaj och säga: "Alla kungens ämbetsmän och hans undersåtar i provinserna vet att för den man eller kvinna som utan kungens kallelse går in till honom på inre borggården gäller bara en lag: döden. Endast den som kungen sträcker sin gyllene spira mot får behålla livet. Själv har jag inte på trettio dagar varit kallad till kungen."

När Mordokaj fick höra vad Ester sagt lät han svara henne: "Tro inte att du ensam bland alla judar skall komma undan bara därför att du bor i kungens hus. Tiger du i detta ögonblick kommer be frielse och räddning för judarna från något annat håll, men du och din fars familj skall gå under. Kanske var det för en stund som denna du blev drottning." [här hittar vi den enda referensen i hela Esters bok till Gud, och det bara i en antydan]

Då sände Ester detta svar till Mordokaj: "Samla genast alla judar som finns i Susa och håll fasta för min skull. Ni skall inte äta eller dricka på tre dygn, varken dag eller natt. Jag oc h mina tjänsteflickor skall fasta på samma sätt. Sedan går jag till kungen, trots att det är mot lagen. Är jag förlorad, så är jag förlorad." Mordokaj gav sig i väg och gjorde precis som Ester hade sagt till honom.

Den tredje dagen klädde sig Ester i sin drottningskrud och ställde sig på det kungliga palatsets inre borggård, mitt för palatsbyggnaden. Kungen satt på sin härskartron i palatset, rakt framför ingången. När han fick se drottning Ester stå där på borggården lyste han upp och sträckte sin gyllene spira mot henne. Ester gick fram och vidrörde spetsen av spiran. "Vad vill du, drottning Ester?" frågade han. "Vad önskar du? Du skall få det, om det så är halva riket." - "Om det behagar dig, min konung", svarade Ester, "skall du och Haman i dag komma till en festmåltid som jag har ordnat till din ära." Kungen sade: "Hämta genast hit Haman, så att vi kan göra Ester till viljes.
Hon fastade i tre dagar för oss, vi fastar en (halv) dag för henne. Esters fasta brukar infalla på dagen före Purim, men eftersom Purim börjar lördag kväll, skulle det innebära en fasta på Shabbat.

Den enda fastan man kan göra på Shabbat är Jom Kippur, försoningsdagen. Och skulle vi fasta på fredag skulle det göra det svårare att förbereda för Shabbat, så därför är det idag, torsdag som vi fastar.

Fastan varar från soluppgång till solnedgång.

Fast day for Esther, slow day for me!

Tsom kal, (en lätt fasta)

onsdag 24 februari 2010

Viktiga nyansskillnader i svenska språket!

Hej!

Viktig information:

När det handlar om Israel heter det "att skärpa propagandan".

När det handlar om Sverige heter det "marknadsföra" eller "PR-kampanj".

Viktigt att hänga med på svenska språkets små, men ack så viktiga,
nyanser...

Skönt att judar bara diskrimineras i Malmö och inte i resten av Sverige!

Kol tuv,

PS. Federley vs. Reepalu - vilken fajt! Heja Fredrik!!!

Varning för digital halka!

Hej!

Killarna bakom bloggen Judisk framtid twittrade följande:
Länken ledde då till följande artikel i Sundsvalls tidning (idag funkar inte länken):


Jag kan bara hålla med - den artikeln var verkligen mysko!

Webadressen var också mysko, så jag provade bara den sista hälften av adressen:
Nu såg artikeln ut så här:


Ja, då fattade jag att den första adressen var ett sorts filter som ändrade vissa ord i en vald artikel. Tar man bara första delen av den första adressen kommer man till följande sida:
där de tidigare förklarade att detta gjordes för att belysa hur antisemitisk denna artikel skulle låta om "kvinnor" byttes ut mot "svenskar" och "män" byttes ut mot "judar". Nu har de som gjorde detta polisanmälts av vissa sajter.

På denna sida kan man göra om experimentet med några andra artiklar som t.ex. från UNT, där artikeln ändras från "Kvinnor mer miljömedvetna än män" till "Svenskar mer miljömedvetna än judar".

Märkligt var det hela, från alla håll och kanter. Man får ta det försiktigt ute på Nätet. Där råder det risk för halka året om...

Kol tuv,

Ps. Mig kan ni förresten följa på Twitter här: http://twitter.com/BenjaminiGbg

tisdag 23 februari 2010

Oj vej iz mir...

Hej!

Jaha, då var det närmast ett total fiasko på FIM-radion ikväll, men jag kommer igen med en MP3 av hur programmet var tänkt att låta, utan de 417 tekniska missöden som drabbade det under sändningen!

Jag ska fixa det så snart jag lyckas lugna ner mig - helt otroligt vad stressigt ett live fiasko kan vara!

Jag är bara glad att det var närradio. Hur många lyssnare kan de ha?
(Svara
inte på den frågan om du var en av dem som lyssnade på mig idag!)

Kol tuv,

Finfin FIM-radio!

Hej!

Jag har varit rätt upptagen de senaste dagarna, då jag haft fullt upp med att producera radio!
FIM (föreningen Fred i Mellanöstern) har startat en närradiostation i Göteborg. Varje vecka får någon hela ansvaret för att strukturera, spela in och klippa ihop en timme FIM-radio.

Det sänds lokalt i Göteborg, tisdag kl. 19.00, med repris söndag kl. 8.00, på 94,9 MHz. Är ni inte i Göteborgstrakten med en radioapparat i närheten? Gå in på Göteborgs Närradioförenings hemsida, www.gnf.nu, och lyssna just vid sändningstiden. Annars hittar ni redan sända avsnitt på FIMs hemsida, www.fredimellanostern.se.

FIM har engagerat er Torahbloggare för avsnittet om helgen Purim, som infaller nu på lördag. Jag har då tagit mig friheten att fritt associera kring helgen och har några spännande inslag att komma med:

  • Jag hör med Tobias Goldman som skriver sin fil mag på Bar Ilanuniversitetet i Israel, i just bibliska studier. Vi diskuterar koncepten utvalda och anti-utvalda folk.
  • Jag talar med komikern och författaren Aron Flam, som är en av mina intellektuella sparringpartners, om bl.a. komik, allvar, makt och slumpen. Aron delar också ansvaret för detta finurliga respons på Aftonbladets organstöldsjournalism:

  • Förra året skrev jag om kopplingarna mellan Davis Cup-matchen i Malmö och Purim som inföll tre dagar därefter. Nu letade jag reda på Marianne och Roberta som båda var där och såg miraklet i Malmö med egna ögon.
  • Sist ut kollar jag med min svärfar, Israel Mordakhai (se bilden), som är född i Persien (dagens Iran) om hur det var att fira de persiska judarnas seger över antisemiten Haman i det land där berättelsen utspelade sig.
  • Allt detta och några låtar från israeliska sångaren Kobi Oz, som exprimenterar med religion, poesi och sekularism i en salig blandning. Jag hoppas organisera en Skandinavienturné åt Kobi i en snar framtid (hör av er om ni vill hjälpa till!):


När avsnittet har sänts kan man ladda ner den som MP3-fil här också!

Kol tuv,

fredag 19 februari 2010

Skuldfällan

Hej!

Jag har fått många reaktioner efter mitt sista inlägg om den kränkning jag utsatts för (läs Ett mycket, mycket lågt betyg). Det har varit överväldigande positiva reaktioner, bestörtning inför vad som hänt och ett starkt stöd för min framtid här i församlingen.

Stödet betyder mycket för mig och min familj.

En del har undrat vem som har skickat runt mina betyg, men jag är inte intresserad av att sprida personens namn. De har skickat mig en ursäkt, som jag har tagit emot:
Oavsett allt annat förstår jag, att du i allt detta uppfattat dig som personligt påhoppad och kränkt.
Detta var inte min eller någon annans avsikt! (Och ja, jag var själv mobboffer under åtta långa år i skolan, så jag vet hur det kan kännas och det hade jag aldrig velat bestå dig med sådan känsla.)
För den personliga vånda som jag uppenbarligen vållat dig, vädjar jag till dig om סליחה ומחילה! [ursäkt och förlåtelse]
De har också rätt att nu få lägga detta bakom sig.

Vissa har poängterat att jag inte är den enda offret av förtal och skvaller i församlingen, andra ledare, religiösa och politiska, har utsatts för diverse otrevligt. Jag ville inte hävda att jag var unik genom att belysa detta fall, utan uppmärksamma problemet i stort och hur vi måste hitta sätt att jobba och kommunicera med varandra trots meningsskiljaktigheter.

Mina etiska principer har testats ett antal gånger de senaste åren. Frågan är alltid hur jag ska svara på något som jag har upplevt som kränkande. Min första princip har varit att aldrig eskalera konflikten. Hur jag än agerar, bör det aldrig vara för att kränka, eller slå tillbaka mot den som har kränkt mig. Gör jag det kommer konflikten aldrig att lösa sig, utan båda sidor kommer bara att samla
på sig en lista över kränkningar som är den andres fel.

Jag tycker att det är viktigt att först ringa eller mejla den person som man känner sig kränkt av.
Du skall inte bära agg mot din landsman utan tillrättavisa honom, så att du inte för hans skull drar skuld över dig.
Vajikra (3 moseboken) 19:17
Detta är inte en "vänd andra kinden till" mentalitet, utan att man ska uppmärksamma någon på att man har upplevt deras handling som kränkande. Kanhända att det inte var med avsikt som de handlade och när du uppmärksammar dem på det (på ett öppet och vänligt vis!), visar det sig att de är ledsna för att de har gjort dig illa.

"så att du inte för hans skull drar skuld över dig" kan tolkas på olika, mycket relevanta, sätt:
  1. Talar du inte med personen kan de inte väntas veta att de har kränkt dig, och får därför aldrig en chans att försona sin synd. Du blir delvis skyldig till att de går och bär på den och även delvis skyldig till liknande synder som personen gör sig skyldig till i framtiden.
  2. Tar du inte kommunikationen med personen, utan väljer att eskalera konflikten så har du själv syndat och kan inte skylla ifrån dig på någon annan.
  3. Vi har ett ansvar att tillrättavisa med respekt och hänsyn för den andra parten - om vi inte sköter kommunikationen med den andra, men istället förnedrar eller kränker dem tillbaka, så har vi gått från offer till förövare. (Rashi)
Oavsett hur man tolkar det är budskapet tydligt: Stoppa skuldspiralen från början och låt den inte hålla på att växa!

Där har vi alla ett stort ansvar!

Shabbat shalom,
Ps. Du kan också ladda ner och skriva ut min nya dekal mot Lashon haRa (ont tal). Sätt upp den hemma, på jobbet eller någon annanstans där den behövs. Kom ihåg att den inte bara gäller andra utan även oss själva!

måndag 15 februari 2010

Ett mycket, mycket lågt betyg

Följande skriver jag om här för att jag inte har ett annat mer passande forum för det och med tron på att "solljus är det bästa disinfektionsmedlet" (Louis Brandeis). Jag skriver detta inte för att hänga ut någon (mitt namn är det enda som förekommer här och jag har försökt representera andras åsikter så rättvist som möjligt).
Om någon får höra eller läsa negativa saker om mig, hoppas jag att ni kommer till mig och ger mig en chans att bekräfta eller dementera det, eller förklara sammanhanget.

Hej!

Det har varit rätt mycket politisk tumult på Judiska församlingen där jag jobbar. Jag vill inte gå in på för många detaljer - dels för att det inte är till allmän beskådan och dels för att det råder stora meningsskiljaktigheter mellan olika parter.

Väldigt kortfattat menar vissa att det, för tillfället, inte finns ekonomiska resurser att anställa rabbinen i Församlingen mer än 50% och att jag inte längre kan ha kvar min tjänst som församlingspedagog (jag fortsätter ändå delar av min verksamhet - bland annat Torahblogga - då jag fått anställning hos en nyskapad judisk förening, Egalitär judendom, med ekonomiska medel från andra håll).

Andra menar att det inte alls handlar om pengar, utan att besluten fattas med religiösa och politiska motiv, där vissa vill få till stånd en kursändring av den religiösa verksamheten, genom att ersätta rabbinen med mig, då jag står för en mer liberal tolkning av judendomen (något som jag tydligt signalerat att jag inte skulle vara villig att ställa upp på).

Nu har det kommit till min kännedom att någon har begärt en kopia av mina gymnasiebetyg från Östra Real i Stockholm, från 1996! Dessa har skannats in och skickats runt till vissa församlingsmedlemmar, med texten
Anställningsgrund...! (Notera frånvarofrekvensen!)
som enda kommentar.

Här kan ni se mina gymnasiebetyg inskannade och själva notera frånvarofrekvensen, och de inte så ståtliga betygen:

Ettor, tvåor och några få treor. Femma enbart i engelska, som ändå är mitt hemspråk. Så såg mina gymnasiebetyg ut för 15 år sedan. Det är faktiskt rätt otroligt att jag ens fick betyg i många ämnen, med en frånvaro på 196 timmar den sista terminen. Ja, vid 18 års ålder var jag en ursel elev.

Inte något att vara stolt över, men jag skäms inte för det - detta representerar mig som jag var då, och jag mådde inte särskilt bra vid den tidpunkten i mitt liv. Jag visste inte varför då, men många pusselbitar började falla på plats, när jag åtta år senare fick den neuropsykiatriska diagnosen ADHD (som jag skrev om här på Torahblogga när bloggen firade sitt första år).

Hur som helst, är jag inte upprörd över att folk får veta se mina gymnasiebetyg, men att de tas fram bakom ryggen på mig och skickas runt till människor som jag jobbar med, för att folk ska bedöma mig idag på dessa grunder, från 15 år sedan - ja, ett sådant beteende är verkligen skamligt.

Jag fick reda på en av dem som hade mejlat runt betygen och konfronterade denna person via mejl. Jag kallade detta beteende för רכילות - Rechilut, med hänvisning till versen i Vajikra (3 moseboken) 19:16:
Du skall inte gå med förtal - רכיל - bland dina bröder.
Personen försvarade sig, med att säga att någon annan
bestämde sig för att syna dina formella behörigheter. Som du vet vilar all curriculum vitæ, pro primo, på gymnasiebetyget. Detta är offentlig handling och möjlig för vem som helst att begära kopia av. Detta gjordes och sedermera mottog jag en kopia över Nätet från vederbörande. Några ytterligare betyg än dess tycks du inte ha. Därför måste en potentiell arbetsgivare rimligen utgå ifrån befintligdokumentation. Betyget vittnar i sanningens namn inte om något större intresse för religionsfenomenet, eller av historia (två förvisso tätt förbundna ämnen) den gången.
Alldenstund rabbinens motståndare inom församlingen hållit denna din dokumentation fördold förelåg uppenbart fall av ולפני עיור לא תתן מכשול* . Därför syntes det mig angeläget att låta ett antal individer av vår קהל [församling] få del av dem för att alls diskutera ärendet på saklig grund och så undvika såväl rechilut [förtal], loshon ho-raa [skvaller] som hotzas shem-raa [att sprida ett ont namn, eller rykte om någon].
* "Du skall ... inte lägga något i vägen för en blind så att han faller" - som i den rabbinska traditionen har tolkats som bl.a. att undanhålla information för att någon ska bilda sig en uppfattning på falska grunder.
Här är några utdrag ur mitt svar:
Gällande min kompetens, så har jag har inga problem med att den synas. Jag har varit tydlig från början att jag inte har en formell utbildning. Mina gymnasiebetyg är ett ganska tydlig anvisning på att jag och formell utbildning inte kom så väl överens för 15 år sedan. Sedan dess har jag gått på Komvux, studerat på Pardes i Jerusalem (sommarprogrammet), jag studerade ett år på Paideia, jag har tagit Högskoleprovet, och studerat ett år Filosofi på Stockholms universitet. Utöver detta har jag deltagit i 11 Limmudkonferenser i England, där jag flera gånger också föreläst.

Detta är mitt CV, som jag gärna delat med mig av till er, tillsammans med mitt gymnasiebetyg, hade någon kommit till mig direkt och frågat om det. Jag är medveten om att det inte är särskilt imponerade, men jag har aldrig utgett det för att vara något storslaget, på den akademiska fronten. Jag är för det mesta självlärd, något som jag varit tydlig med till alla som frågat mig om saken.

Jag sökte inte heller arbete på Göteborgs församling med några andra meriter. Jag var öppen och tydlig med mina svagheter och mina styrkor.
Du hävdar att mitt gymnasiebetyg är relevant för att:
  1. Syna mina "formella behörigheter"
  2. "Betyget vittnar i sanningens namn inte om något större intresse för religionsfenomenet, eller av historia (två förvisso tätt förbundna ämnen) den gången."
  3. "rabbinens motståndare inom församlingen hållit denna din dokumentation fördold"
Jag har alltså aldrig åberopat någon formell behörighet, och mig veterligen har ingen hävdat att jag haft någon sådan. Jag menar att jag har en hel del kunskap, som är mer bred än djup, och jag har en naturlig förmåga att förmedla kunskap och engagera andra i sökandet efter kunskapen. När jag sökte jobb på församlingen, hade jag en praktisk erfarenhet av att ha förmedlat denna kunskap till barn och vuxna i 9 år, både i Stockholm och Göteborg. Mina gymnasiebetyg är alltså helt irrelevanta för det jobb jag har anställts att utföra.

Att ens föreslå att mina ungdomliga snedsteg, som frånvaron på gymnasiet, eller mina låga betyg i historia och religion från den tiden är något som ska vara en faktor i bedömningen av mig som person idag, är i min mening, helt idiotiskt. Den som anser att en människa ska bedömas efter hur de uppförde sig för 15 år sedan, när de fortfarande var en tonåring, är någon som har helt missat att människor förändras och utvecklas.

Jag skäms inte för mina betyg - de representerar mig som jag var då, och jag mådde inte särskilt bra vid den tidpunkten i mitt liv. Jag har inga problem med att folk känner till mina betyg, men jag har problem när de skickas runt, utan min vetskap, och utan något annat sammanhang!

Du tar själv upp ולפני עיור לא תתן מכשול [Du skall ... inte lägga något i vägen för en blind så att han faller]. Du vet säkert också att hålla en reformerad syndares förflutna emot honom faller inom denna מצוה [mitsva - ett av Guds bud]. Bedöm människan efter hennes handlingar idag, inte efter hennes förflutna!
בצדק תשפט עמיתך ["rättvist ska du döma din landsman"] står det också i ויקרא - [Vajikra 19:15]. Denna Shabbat läste vi לא תשא שמע שוא - ["Du ska inte sprida falska rykten", Shemot - 2 moseboken - 23:1]. Är det inte din skyldighet, om du eller någon annan får veta något negativt om mig, t.ex. dessa betyg, att komma till mig först, och be mig om en förklaring, innan du skickar ut dem till andra och uppmanar dem att "notera frånvarofrekvensen"?
Personen som grävde upp dessa betyg kunde ha besparat sig besväret och kommit till mig från första början - jag hade gärna gett dem en kopia av betygen själv!
לא תקלל חרש - ["Du skall inte förbanna en döv"]: Jag känner mig som döv, när andra får höra till synes negativa saker om mig, men ingen frågar mig.
ולפני עיור לא תתן מכשול - [och inte lägga något i vägen för en blind så att han faller]: Jag känner mig som blind, när mitt förflutna läggs som ett hinder i vägen för mig, då jag inte ser att den görs så och jag kan förklara den.

Ja, om det verkligen inte handlade om לשון הרע [skvaller] eller רכילות [förtal], varför får jag höra om detta från andra och inte från dig själv?

Jag har inget att dölja.

Sorgligt ämne, men bra att det uppmärksammas!


Tack, Peter E., för tipset!


Läs också mina tidigare inlägg:
och

Kol tuv,

fredag 12 februari 2010

Vinklar på Mishpatim

Hej!

Här har ni några andra intressanta vinklar på Mishpatim från tidigare:

Abort - en punkt där kristendomen och judendomen skiljer sig åt

och

En sexigare mitsvah

Shabbat shalom,

Parashat Mishpatim - Frihet eller slaveri (repris)

Hej!

Under en vecka i april 2008, höll jag i Morgonandakterna i Sveriges radio, P1. Den veckan var det Pesach, den judiska påsken, och jag använde var och en av de fem dagarna till att prata om ännu en aspekt av helgen och dess budskap. I detta avsnitt pratade jag om slaveri kontra frihet. Jag utgick ifrån parashat Mishpatim, som vi läser nästa Shabbat i synagogan. Här har ni en variation av den texten:

De flesta moderna människorna som läser Bibeln hittar en hel del texter som verkar vidriga, och det finns en hel del avsnitt som inte motsvarar våra förväntningar på en "helig text", men i den judiska traditionen innebär detta ingen anledning att hoppa över dem, utan snarare tvärtom - det är en utmaning att brottas med orden och försöka hitta ett bättre sätt att tolka dem. Här har vi ett sådant exempel:
När du köper en hebreisk slav skall han tjäna i sex år, men det sjunde året skall han friges utan betalning. Kom han ensam, skall han friges ensam; var han gift, skall hans hustru följa honom. Har hans herre gett honom en hustru och har hon fött honom söner och döttrar, skall hustrun och barnen tillhöra hennes herre, och mannen ensam skall friges. Men om slaven säger: ”Jag älskar min herre, min hustru och mina barn, jag vill inte bli fri”, då skall hans herre föra fram honom inför Gud; han skall föras fram till dörren eller dörrposten och hans herre skall genomborra hans öra med en syl, och så skall slaven tillhöra honom för alltid.
Shemot (Andra moseboken) kapitel 21:2-6
Varför ska man ha en slav? Varför ska hans fru och barn tillhöra hans herre om han gifter sig som slav? Och varför ska han genomgå en sådan grym och kränkande behandling om han "älskar sin herre"?

Frågorna hoppar sig och sva
ren kan vi börja hitta i det föregående kapitlet, i Aseret haDibrot - De tio budorden!

Men först lite bakgrundsinformation:
Slaveriet som beskrivs i vår text handlar om en person som gick i konkurs och inte kunde betala sina skulder. Det enda han har kvar att sälja är sig själv som slav, men han får bara arbeta i max 6 år. Sedan ska han tillbaka ut i världen för att denna gång förhoppningsvis klara sig bättre.

Men världen är otrygg. Hemma hos husbonden har han det bra. Han har mat på bordet varje dag, han behöver inte själv t
a några svåra beslut om framtiden. Det är lockande också att stadga sig som slav. Gifter han sig och skaffar barn, slipper han försörja dem, det gör hans husbonde åt honom. Varför ska han bry sig om friheten?

Nu kommer vi till De tio budorden i Shemot, kapitel 20. Så här
lyder de två första budorden, enligt det judiska sättet att dela in dem:
  1. Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.
  2. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem.

Då börjar bilden klarna. Frihet är mer än en rätt, det är var människas plikt. Slaveri - att en människa sätter sig över en annan och förtrycker dem - är både onaturligt och fel. Det finns bara en sann herre och det är Gud.

Detta blir ännu tydligare när hoppar till Vajikra (Tredje moseboken) kapitel 25. Där, mitt i ett stycke som behandlar samma situation som här, dvs. när en människa som måste, av ekonomiska skäl, sälja sig själv som slav, så står det att en sådan person ska aldrig permanent ägas av sin herre:
Han skall arbeta hos dig som en daglönare eller en tillfälligt bosatt fram till friåret. Då får han lämna dig, han själv och hans barn med honom, och han får återvända till sin släkt och sina fäders egendom. Ty de är mina slavar som jag har fört ut ur Egypten, de skall inte säljas som vanliga slavar säljs. Du skall inte behandla honom hårt, du skall frukta din Gud.
Vajikra 25:40-43
Det judiska folket är Guds slavar?! Det var radikalt!
Tar man det ur sitt sammanhang blir det ett bra argument för ateister: "Ni tror på en förslavande gud!" Men se, varför står det så här i texten? Inte för vi ska komma med en massa guld till Guds tempel eller vara tjäna Guds prästerskap som slavar, som en ateist skulle kanske misstänka.

Det står så för att förstärka budskapet att vi inte får förtrycka andra som är förslavade. Vi får inte förslava våra bröder och systrar och hålla dem i ett ekonomisk förtryck. Vi tjänar endast Gud och vad
Gud kräver av oss är att vi handlar moraliskt mot våra medmänniskor. Om du inte gör det har du anledning att "frukta din Gud".

När man i det bibliska Israel hade förlorat allt, blev det ibland nödvändigt att sälja sig själv, men att det skulle vara ett högst tillfälligt tillstånd.

Om en människa ändå ville välja slaveriet, trots att han med egna öron har hört det första och andra budet, så väntade sylen i örat. Det är en varning för oss alla. Det är inte lätt att stå på egna ben och vara ansvarig för sitt eget liv, speciellt inte när valet står mellan trygghet och frihet. Men borde vi inte vara lika rädda om våra själar som om våra öron?

Kol tuv,