Veckans veckoavsnitt, parashat Mishpatim innehåller många olika mitsvot (påbud och förbud). Själva ordet Mishpatim betyder utslag eller bestämmelser.
Det har på nyligen förekommit en livlig diskussion med några kristna läsare av Torahblogga, gällande judarnas och judendomens relation till Jesus i kommentarerna till inlägget En skärande nyårsreflektion.
Men det finns MÅNGA andra skillnader mellan de två religionerna!En skiljelinje mellan judendom och kristendom går vid Mishpatim. Båda religionerna håller Torahn som helig och båda religionerna lyfter fram De tio budorden i förra veckans parasha, Jitro, som extra viktiga. Men mellan kapitel 20 och kapitel 21, när parashat Jitro övergår till Mishpatim, väljer kristendomen en annan väg än judendomen.
Jag kan inte tala för kristendomens relation till buden i Mishpatim, men jag kan säga att den judiska inställningen är att läsa dem, tolka dem och på alla sätt och vis passa in dem i ett juridiskt system, kallad Halacha - den judiska lagkoden - som utgör grundstrukturen till ett religiöst judiskt sätt att leva.
Varje lag ska undersökas och diskuteras, varje tolkning är ett steg på vägen mot att förstå Guds vilja och leva ett gott och etiskt liv. Jag vet att kristendomen strävar efter samma mål, men har ett helt annat sätt att relatera till de lagar som presenteras i Torahn.
För några år sedan studerade jag praktisk filosofi på universitetet och läste där en kurs i Tillämpad etik. Vi tog upp ämnet abort och studerade olika sätt att närma sig den frågan och förhålla sig till den.
Bland andra texter fick vi läsa Vatikanens officiella resonemang bakom förbudet mot abort. Resonemanget löd så här:
- I kapitel 20 (vers 13) av Andra moseboken hittar vi förbudet mot att mörda: "Du skall inte dräpa."
- I kapitel 23 (vers 7) av Andra moseboken hittar vi förbudet mot att avrätta oskyldiga: "Avhåll dig från falska anklagelser som kan bli döden för den oskyldige."
- Det finns ingen människa som är så oskyldig som ett ofött barn. Därför är abort förbjudet.
mellan de två citaten som han tog in, Shemot 21:22:Om någon under ett slagsmål stöter till en havande kvinna så att hon får missfall men ingen annan skada sker, skall han böta vad kvinnans make kräver, sedan värdering ägt rum.Här har vi en olycka som orsakar ett missfall och om fostret skulle värderas som en människa, speciellt som en oskyldig människa, så skulle den skyldige avrättas för mord. Så är inte fallet här. Enligt Torahn ska mannen betala skadestånd, precis som om han orsakat en annan sorts kroppsskada på kvinnan.
Enligt judisk lag behandlas alltså fostret juridiskt som en av moderns kroppsdelar fram tills födseln. Abort är alltså förbjudet inom judendomen, såvida fostret inte utgör en risk för moderns hälsa (vissa rabbinska auktoriteter inkluderar moderns mentala hälsa i bedömningen).
Det är samma resonemang som om man t.ex. skär av en kroppsdel - handlingen räknas som misshandel om det görs av en människa med onda avsikter, men inte om en läkare gör det av hälsoskäl för att rädda en persons liv eller hälsa.
När moderns liv eller hälsa är i fara är abort inte bara tillåtet utan närmast ett måste, eftersom man ska i judisk lag först rädda sitt eget liv innan man räddar någon annans, även när det gäller sitt eget barn.
Hur Vatikanen förhåller sig till vers 21:22 vet jag inte.
I judisk lag letar man inte efter snabba och enkla, ideologiska svar - livet är för komplicerat för att det ska vara till någon nytta.
Shabbat shalom,
