Läs denna dikt av den marockansk-fransk-judiska poeten Emmanuel Moses, på franska eller engelska.
Deutéronome, 25:17 Rappelle-toi le goût de
L'écharde.
Les taches de cire
Devant la mer
Qui ne voit pas.
L'odeur d'arêtes
Et de toile.
Deuteronomy 25:17Remember the taste of
The splinter.
The drops of wax
Before the ocean
Which does not see.
The smell of fish bones
And of canvas.
Denna dikt presenterades för mig av professor Thomas Nolden vid ett föredrag som han höll på Paideia (European Institute for Jewish Studies in Sweden) när jag studerade där och jag har alltid hållit den i minnet. (Här skriver Nolden om dikten i sin bok "In Lieu of Memory" - om fransk-judiska poeter och Förintelsen.)
Diktens titel är ju en vers i Torahn, Devarim (Femte moseboken) 25:17, som är början på sista stycket i veckans parashah Ki tetsei. Så här lyder hela stycket:
Kom ihåg vad Amalek gjorde mot dig när ni drog ut ur Egypten. När han mötte dig på din väg högg han ner alla dina eftersläntrare, när du var trött och utmattad, utan att frukta Gud. När Herren, din Gud, har låtit dig få ro för alla fiender runt omkring, i det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom och låta dig ta i besittning, skall du utplåna minnet av Amalek från jorden. Glöm aldrig detta!Amalek är folket som hatar oss grundlöst, besinningslöst, ändlöst. Amalek är källan varifrån all antisemitism flödar.
Själva amalekfolket har försvunnit för länge sedan - vi går inte runt och försöker utplåna någon (Gud förbjude!) - men genom vår långa historia har varje form av antisemitism kopplats, av religiösa judar, tillbaka till Amalek.
Läs nu dikten igen.
- Hur förändrar dess titel diktens ton och innebörd för dig?
- Hur tolkar du dikten?
- I sista versen står det "...utplåna minnet av Amalek från jorden. Glöm aldrig detta!". Hur kan man utplåna minnet samtidigt som man aldrig glömmer?
