Varför Torahblogga?

Varför Torahblogga?

היום - Hayom (Dagens judiska datum):

fredag 5 september 2008

Shoftim II - Biblisk demokrati

Hej!

I Shoftim läser vi följande, lite annorlunda, stycke:
Om du, när du kommer till det land som Herren, din Gud, vill ge dig, tar det i besittning och bosätter dig där, sedan säger att du vill ha en kung över dig liksom alla folk omkring dig, då skall du göra till kung över dig den man som Herren, din Gud, väljer ut.
Devarim (5 moseboken) 17:14-15

På hebreiska börjar vers 14 med orden כי תבוא - ki tavo, som kan betyda "när du kommer" eller "om du, när du kommer". Den nya svenska bibelöversättningen börjar inte meningen med ordet "om", men flera judiska översättningar (till engelska) börja vers 14 med "om". Det är en viktig skillnad!

Torahn är full av מצות - mitsvot, Guds bud. Det är nästan alltid tydligt när det gäller bud, du ska" eller "du ska inte" brukar stå med i texten då.


Några exempel:
Du skall inte ta hämnd och inte hysa vrede mot någon i ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv.
Vajikra (Tredje moseboken) 19:18

Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap eller invandraren i dina städer.
Shemot (Andra moseboken) 20:8-10

Du
skall inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart.
Tredje Emilfilmen 19:73 (Oj! Hur kom DEN med?!)
Men i denna text finns det en otydlighet. Det står ju inte "om du känner för att hålla Shabbat ska du göra det på den sjunde dagen" det står "Du skall hålla Shabbat!", men inte h
är.

Vill Gud att vi ska ha en kung, eller ska vi bara ha en kung OM vi vill själva ha honom.
Hur kan vi lösa detta viktiga fråga?


Ja, ett sätt är att kolla hur man sedan fick sig en kung över Israel:


Vi kan läsa i ספר שפטים - Sefer Shoftim (med samma namn som dagens parasha), Domarboken om hur det var innan folket fick en kung. Då bodde israeliterna i olika stammarna i sina tilldelade områden och hövdingarna inom stammen ledde den stammen.

Men folket började med avgudadyrkan, Gud blev arg och rätt som det var kom ett annat folk och förtryckte israeliterna. Då ropade folket till Gud, som skickade en "domare"
(mer som en hjälte än en nämndeman) och de räddades. Några år gick och cykeln började om igen.

Profeterna, speciellt
הושע - Hosea liknade relationen mellan Gud och det judiska folket till ett dåligt äktenskap där den ena partnern bedrar den andra gång på
gång, och sen blir förlåten gång på gång.

Tillslut säger någon ifrån, men det är inte Gud, utan folket. Det händer i boken som kommer efter Domarboken i תנ"ך - Tanach, den hebreiska bibeln - "שמואל א -Första Samuelsboken. Folket har Samuel, en profet/domare,
som är populär och uppskattad av folket, men hans söner som ärver jobbet av pappa visar sig vara dåliga ledare. Folket kommer till Samuel för att klaga på pojkarna och för att de vill ha ordentligt ledarskap (jag har med hela stycket för att texten är så underbart dramatiskt):
"Du är gammal", sade de till honom, "och dina söner följer inte i dina spår. Ge oss en kung som kan styra och döma oss. Det har ju alla andra folk."

S
amuel ogillade att de ville få en kung över sig. Han bad till Herren, och Herren svarade:

"Låt folket få sin vilja fram. Det är inte dig de förkastar utan mig: de vill inte att jag skall vara deras kung. Ända sedan den dag då jag förde dem ut ur Egypten har de ständigt vänt sig bort från mig och tjänat andra gudar. Nu handlar de på samma sätt mot dig. Gör dem till viljes, men varna d
em först, låt dem veta vilka rättigheter deras kung kommer att få."

Samuel framförde Herrens ord till dem som begärde en kung.

"Dessa rättigheter", sade han, "tillkommer den kung som skall härska över er. Era söner tar han ut till sina stridsvagnar och hästar eller till att springa före hans vagn. Han kommenderar somliga att föra befäl över tusen man eller femtio. Några måste plöja hans jordar och bärga hans skördar, andra blir hans vapensmeder och vagnmakare. Era döttrar sätter han att blanda salvor åt honom, laga hans mat eller baka hans bröd. Han lägger beslag på era bästa åkrar, vingårdar och olivlundar och
ger dem åt sina ämbetsmän. Han kräver tionde av er gröda och era vinskördar för att ge till sina hovmän och ämbetsmän. Han tar ut ert tjänstefolk och era bästa oxar och åsnor till att arbeta åt honom, och han kräver tionde av era fårhjordar. Själva blir ni hans slavar. När detta händer kommer ni att ropa till Herren och be att få slippa den kung ni har valt åt er, men då skall han inte svara er."

Folket vägrade dock att lyssna till Samuel.
"Nej", ropade de, "vi vill ha en kung, så att vi blir som alla andra folk, en kung som skipar rätt åt oss, som går i spetsen för oss och utkämpar våra strider."

När S
amuel hörde vad folket hade att säga framförde han det till Herren, och Herren svarade: "Gör dem till viljes och låt dem få en kung."

1 Samuelsboken 8:5-22

Kolla in hela berättelsen (och många fler) i Legoversion!

Här får vi ett tydligt svar på vår fråga från Devarim:
Gud vill inte att folket ska ha en mänsklig kung - det borde räcka med att ha Gud själv som kung över folket, men de klara inte av det. De vill ha en synlig kung, även om han blir korrupt och kommer förtrycka folket. De kan inte se bortom sina begränsningar, allt som gäller fö
r dem är: "Ge oss en ledare vi kan se!"

Oftast är det våra mänskliga begränsningar som skapar problemen. Otrygghet, avundsjuka, kortsiktigt tänkande. Vore vi ordentligt upplysta skulle vi inse att de enda som sätter krokben för oss är vi själva.

Kunde vi bara se bortom våra petitesser skulle vi ha
så mycket mer harmoniska liv. Det är lätt att se andras begränsningar, men svårt att se våra egna.

Rosh haShana - det judiska nyåret, firar vi som världens början och Guds kröning som världens kung. Låt oss ta till vara på den möjligheten som Rosh haShana erbjuder oss att försöka se bortom våra begränsnigar och omkalibrera våra prioriteringar. Låt oss göra Rosh haShana till en ny start för våra världsliga OCH andliga relationer.

Shabbat shalom,

blog comments powered by Disqus