Parashat Shemini II - Att nå det onåbara

Hej!

Bor du i Lund/Malmö området kan du denna helg (17-19 april) tillbringa Shabbaten med mig och Judiska centret i Lund! Gå in på deras hemsida för mer information.

Jag vill också skriva något mer om Parashat Shemini och det tragiska avsnittet med Nadav och Avihu som ni kan läsa om i det förra inlägget - Tystnaden som talar.

Våra rabbiner har svårt att hitta en anledning för Arons två söners död, vid den andliga höjdpunkten när de, som Cohanim (präster) som följde i sin faders fotspår, invigde Mishkan - Tabernaklet. Allt som står som förklaring är att de "bar fram främmande eld inför Herren, annan eld än han befallt" (Vajikra 10:1).

"Främmande eld", på hebreiska "eish zarah" påminner om "avodah zarah" - främmande tjänstgöring, dvs. att tjäna främmande gudar. "Avodah zarah" är en av de största synderna som man kan göra sig skyldig för inom judendomen - avgudadyrkan.

Det finns bara en Gud, en skapare av universum och att skaffa sig avgudar och tillbe dem istället är en korruption av människans inneboende helighet - livsgnistan som kommit från Den evige. Du kan läsa mer om avgudadyrkans ondska i detta inlägg: Dogville - ett samhälle förfaller i ondska.

Men det är verkligen svårt att tro att Nadav och Avihu ägnade sig åt avgudadyrkan i Mishkan på invigningsdagen!

Andra hittar lösningen med den instruktion som Aron och hans resterande söner, Elazar och Itamar får i samma kapitel:

Herren talade till Aron: Vin och starka drycker får du och dina söner inte dricka när ni skall gå in i uppenbarelsetältet, ty då dör ni.
Vajikra (3 moseboken) 10:8-9

Var det så att Nadav och Avihu hade druckit innan de frambar elden för offret och det var därför Guds eld förtärde dem?

Andra hittar ledtrådar i det som kryptiska Moshe säger till Aron när tragedin är ett faktum:

Moshe sade till Aron: "Det var om detta Herren sade: Jag visar min helighet bland dem som är mig nära, inför allt folket uppenbarar jag min härlighet." Aron teg.
Vajikra 10:3

Mishkan och cohanimen (prästerskapet) ska vara åskledare för Guds helighet och härlighet (läs energi) till folket. Det är ett högrisk jobb, där inga misstag får ske.

Jag tänker mig Mishkan som ett andligt kärnkraftverk. I ett kärnkraftverk får inget gå fel - vissa knappar måste tryckas vid just vissa tillfällen och om tillräckligt mycket slår fel är katastrofen ett faktum.

Så tänker jag mig hände i detta fall. Moshe har själv erfarenhet av Guds härlighet - Guds essens, som är så mäktig att "ingen människa kan se mig och leva" (Shemot 33:20). Läs om det i inlägget Gud och Moshes privata stund.

Om vi dödliga varelser inte ens kan se in i solen, en liten stjärna i en liten galax av universum, utan att våra ögon skadas, hur skulle vi klara av att möta hela den samlade energin som är Gud?

Även i Haftaran, ett avsnitt ur profetböckerna som man läser i synagogan som relaterar till Torahläsningen, hittar vi ett exempel på hur farlig det kan vara att komma nära Gud på fel sätt, när kung David ska föra den heliga förbundsarken till sin nyerövrade huvudstad Jerusalem:

Uzza gick bredvid Guds ark och Achjo före den. David och israeliterna dansade framför Herren med liv och lust och sjöng till lyror, harpor och tamburiner, till bjällror och cymbaler. När de kom fram till Nakons tröskplats snavade oxarna, och Ussa sträckte ut handen och grep tag i Guds ark. Då blev Herren vred på Uzza: Gud slog honom, och han föll död ner bredvid Guds ark. David blev upprörd över att Herren hade fällt Uzza. Platsen fick namnet Peres Uzza och heter så än i dag.
2 Samuelsboken 6:4-8

Jag tror inte att Gud blev vred på Uzza eller på Nadav och Avihu - deras död var en konsekvens av att ha kommit för nära Gud utan att ha följt de gudomliga instruktionerna för hur vi dödliga ska hantera det.

Ju längre längre den vetenskapliga utvecklingen borrar in i universums märkligaste hörn, desto tydligare blir det att den empiriska forskningen har sina begränsningar. Det öppnar upp för möjligheten att det faktiskt finns något därute som vi inte kan förklara med ord - knappt ens uppleva med våra sinnen, men den finns.

Det gäller bara att vi närmar oss på rätt sätt.

Kol tuv,