Varför Torahblogga?

Varför Torahblogga?

היום - Hayom (Dagens judiska datum):

fredag 13 februari 2009

Jitro II - Att vara gift med sitt jobb

Hej!

Under tiden Moshe har konfronterat Farao i Egypten med de tio plågorna och sedan lett folket ut ur Egypten har han varit gräsänkling - Zipporah och hans två söner har inte varit med i berättelsen. Nu kommer Jitro och möter Moshe och hela folket med Zipporah och pojkarna:
Då tog Jitro med sig Moshes hustru Zipporah, som hade sänts hem, och hennes två söner. Den ene hade fått namnet Gershom, "ty", sade Moshe, "jag är en främling i detta land". Den andre hade han gett namnet Eliezer, "ty", sade han, "min faders Gud kom mig till hjälp och räddade mig undan faraos svärd".
Shemot 18:2-4
Men något obekvämt döljer sig här mellan raderna. Märk att ordvalet "hennes två söner" står i kontrast till sönernas namn som de fått av sin far som ett minne över vem han var och var han kom ifrån:
  1. prinsen som kom till ett främmande land: גרשם, Gershom = גר, ger/främling + שם, sham/där
  2. som räddats från hans förflutna: אליעזר, Eliezer = אלי, eli/min gud + עזר, ezer/hjälp
Det är nästan som om han inte längre är den person han en gång varit och vill inte riktigt kännas vid den delen av sig längre. Denna vaga antydning förstärks nu när vi läser vidare:
Så kom Jitro till Moshe med hans söner och hans hustru, där han hade slagit läger i öknen vid Guds berg. Moshe fick bud om att hans svärfar var på väg med hans hustru och de båda sönerna. Då gick Moshe ut och mötte honom, föll ner för honom och kysste honom. När de hade hälsat varandra gick de in i tältet.
Shemot 18:5-7
Moshe gick ut för att möta honom, föll ner för honom och kysste honom. Moshe verkar inte ens bry sig om sin familj längre! Zipporah och sönerna verkar helt osynliga. Inte nog med det - varken Zipporah, Gershom eller Eliezer nämns igen i hela Torahn. Moshes fru och barn försvinner helt enkelt.

Jag sökte efter källor som kunde säga mer om denna obekväma situation, men hittade ytterst lite. Det är inte förvånande, judendomen har varit en patriarkalisk religion i 4000 år, och vi har bara sett början till en förändring av denna ojämlikhet i våra dagar, under de sista 60-70 åren*.

Jag hittade till slut något i The Five Books of Miriam, av Ellen Frankel. Det är
en bok av Torahtolkningar från ett feministiskt perspektiv. Boken är mycket kreativt skriven i dialogform, med röster från bibliska och talmudiska kvinnogestalter. Så här skriver Frankel om Zipporahs situation:

OUR DAUGHTERS ASK: The Torah tells us that Jethro brings his daughter Zipporah and his two grandsons to Moses "after she had been sent home" (18:2). When and why did Moses send her home? Didn't they go down with him to Egypt when he went to face Pharaoh?

ZIPPORAH ANSWERS:
Though no figure is more central in Jewish history than my husband, Moses, the Torah reveals only bits and pieces of his intimate biography. And about me and our children, about our life together as a family, almost nothing is revealed - only that Moses marries me, one of the seven daughters of Jethro, a Midianite priest. Also that when God appears to Moses in the Burning Bush and sends him back to Egypt he takes me with him, together with our two sons, Nothing more is heard about us until this parasha, when Jethro brings us to Moses at the foot of Mount Sinai.

THE RABBIS EXPLAIN:
Moses sent them back to Jethro's house even before they had reached the borders of Midian on their way down to Egypt. He was prompted to do so after being chided [tillrättavisad] by his brother Aaron: "Great indeed is the sorrow of those who have been in Egypt from the beginning! Why do you then take more there to suffer?" [ungefär "Vi behöver inte fler som lider med oss i Egypten!"] Persuaded by Aaron's reproof [kritik], Moses divorced Zipporah and sent her home with their children, to rejoin him later in the wilderness.
Denna radikala tolkning, att Moshe skilde sig från Zipporah och skickade hem henne, kan man hitta sig till om man läser ordet שלוחיה, shilucheha - "han skickade iväg henne". I Devarim (Femte moseboken) 24:1, läser vi om hur en skilsmässa ska gå till (på prat om patriarkaliska samhällen):
Om en man har tagit sig en hustru och varit tillsammans med henne och sedan finner något motbjudande hos henne och inte vill ha henne, skriver han ett skilsmässobrev, överlämnar det och skickar iväg henne (ושלחה - veshilcha) från sitt hem.
Det är samma ord i båda texterna, vilket lämnar dörren öppen för tolkningen att Moshe skilde sig från Zipporah, och när hon kom tillbaka till honom var han omgift - med sitt jobb. Hon skulle alltid komma i andra eller tredje hand, efter Moshes ansvar inför Gud och folket.

I Sefer haAggadah - The Book of Legends ett jätteverk (som jag skrev om i september) av den israeliska nationalpoeten Hayim Nahman Bialik, hittade jag en talande midrash (rabbinsk legend):

Då sade Herren till Mose: "Samla sjuttio av Israels äldste åt mig, sådana som du vet hör till folkets äldste och förmän. För dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där bredvid dig. Jag skall stiga ner och tala med dig där, och jag skall ta av den ande som vilar över dig och lägga på dem. De skall hjälpa dig att bära den börda som folket är, så att du slipper bära den ensam.
Bamidbar (Fjärde moseboken 11:16-17)
Rabbi Abba bar Kahana sa: Efter att de äldste hade utsetts, tände hela Israel ljus i deras ära och gladde sig över dem.
När Miriam (Moshes syster) såg ljusen tindra ... sa Miriam "Hur glada är inte dessa mäns hustrur när de ser detta - deras män har upphöjts till sådana höga ämbeten!"
Zipporah svarade: "Ve dessa arma hustrur."
Zipporah visste vilket högt pris en maka betalar när hennes man får en sådan uppgift.

Kol tuv,


* Vill ni veta mer om kvinnans ökade roll inom det judiska kan jag rekommendera ett föredrag som hålls i Stockholm om några veckor:

Söndag 22 februari kl 17.00
Regina Jonas (1902-1944) den första kvinnliga rabbinen i världen
Regina Jonas svar på frågan varför hon ville bli rabbin var: "Guds kallelse och kärleken till människorna." Ann-Sofie Ohlander, professor emeritus i historia, som bl a forskat i kvinnors historia, berättar om Regina Jonas märkliga och hittills ganska okända liv, rabbinen som föddes i Berlin och dog i Auschwitz
Arrangör: Judiska Museets Vänförening
blog comments powered by Disqus