Tu biShvat - en trädig liten helg med många, många grenar!

Hej!

Idag är det Tu biShvat, ט"ו בשבט, den 15 dagen i månaden Shevat (om du läser detta den 9 februari kan du kolla datumstämpeln här ovan för att bekräfta att jag talar sanning...).

Denna dag kallas för trädens nyår.

Noachids blogg skriver om Tu biShvat och tar upp de verser i Vajikra (Tredje moseboken) som Tu biShvat grundar sig på:

När ni kommer in i landet och planterar alla sorters fruktträd, skall ni lämna deras första frukt orörd. Under tre år skall deras frukt vara förbjuden och inte ätas, och under det fjärde året skall all deras frukt helgas åt Herren under tacksägelser.
Först under det femte året skall ni äta deras frukt och får då så mycket större avkastning. Jag är Herren, er Gud.
Vajikra 19:23-25

Om man är en fruktodlare och har hundratals frukträd i sin trädgård, är det omöjligt att hålla reda på exakt när man planterade varje träd och sedan räkna framåt exakt 5 år. Därför bestämde man att från och med den 15 Shevat räknades alla träd som ett år äldre.

(Jag har hört från hästentusiaster att samma system används för hästar - alla hästar i världen fyller år på nyår, 1 januari.)

Yael, gästbloggare på bloggen Judaistik.se, skriver om Mishna (den rabbinska lagkoden) och den diskussion som äger rum mellan Hillel och Shammai, två av Talmuds främsta rabbiner, om när man ska ha Tu biShvat. Shammai menar att det ska komma på första dagen i månaden Shevat, men Hillel ville ge bönderna två extra veckor att plantera sina nya träd, så han menade att dagen skulle infalla på den 15 Shevat. Som nästan alltid gick man efter Hillels beslut.

Yael berättar också om hur kabbalisterna (judiska mystiker) på 1500-talet gjorde om Tu biShvat från skattehelg till en andlig dag (så gjorde ju kabbalisterna med allting). De införde en ritual som inte fick stor spridning då, men som i vår tid har "blommat ut". Det handlar om en Tu biShvat seder.

Yael skriver:

Denna ritual har på senare tid återigen blivit ett populärt sätt att högtidlighålla tu bishvat, och liknar den måltid som intas vid pesach. Liksom under sedermåltiden dricks fyra bägare vin, och man äter mat som symboliserar olika typer av människor (jämför med »de fyra sönerna»). Den första bägaren består av vitt vin, som symboliserar vintern. Vid nästa intag av vin häller man i några droppar rött så att man kan se hur vintern sakta övergår till vår, och tredje glaset ska helst likna rosévin. När turen kommit till den fjärde och sista bägaren har våren slagit ut i full blom, och vinet bör vara av den rödaste nyans som går att finna. Intaget av frukten fungerar på liknande sätt. Minst fyra olika sorters frukt med och utan skal samt kärnor bör välsignas och intagas, och representerar då olika sätt att förhålla sig till världen.

Jag ledde just en sådan seder ikväll på församlingen där jag jobbar. Det var mycket lyckat med 23 personer och en mycket trevlig stämning. Vi hade 15 olika sorters frukter, blandade och drack gott med vin.

Som vägledning igenom Tu biShvat sedern hade vi ett häfte från Hazon.org, som jag skrivit ut och kopierat upp.

Hazon är en judisk miljörörelse och jag skrev mer om dem i detta inlägg från augusti: Eikev - en middag med Dalai Lama.

I deras guidebok till en Tu biShvat seder hittar man följande tabell:

Ta några minuter att begrunda den. Det ger en mycket att tänka på. (Hur går de olika världarna ihop? Hur relaterar de till elementen, maten, vinet mm?)

På Hazons blog, The Jew and the Carrot, skriver rabbin David Seidenberg om det andliga betydelsen bakom att låta frukten mogna på trädet.

Så där har ni Tu biShvat - trädens nyår, en judisk Earth day, vårens första dag (i Israel). Det må vara en helg av mindre status och betydelse, men den har många intressanta och roliga aspekter. Här är några olika verser ur Torahn som har med träd och naturen att göra:

I skapelsen
Gud sade: "Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö i sin frukt skall växa på jorden." Och det blev så. Jorden frambringade grönska: olika arter av fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det var gott.
Bereishit 1:11-12

I Edens lustgård
Ormen sade: "Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont." Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.
Bereishit 3:4-7

Efter syndafloden
Sedan släppte [Noa] ut en duva för att se om vattnet hade sjunkit undan från marken. Men duvan fann ingen plats där den kunde vila utan återvände till honom i arken, eftersom det stod vatten över hela jorden. Då sträckte Noa ut handen och tog in duvan till sig i arken. Han väntade sju dagar till, sedan släppte han ut duvan ur arken ännu en gång. Om kvällen kom den tillbaka till honom, och då hade den ett friskt blad från ett olivträd i näbben. Då förstod Noa att vattnet hade sjunkit undan från jorden. Han väntade sju dagar till, sedan släppte han ut duvan igen, och nu kom den inte mer tillbaka till honom.
Bereishit 8:8-12

Gud visar sig för Moshe
En gång när Moshe vaktade fåren åt sin svärfar Jetro, prästen i Midjan, drev han dem till andra sidan öknen och kom till Guds berg, Horeb. Där visade sig Herrens ängel för honom i en eldslåga, som slog upp ur en törnbuske. När Moshe såg att busken stod i låga utan att brinna upp tänkte han: "Vilken märklig syn! Jag måste gå dit och se varför busken inte brinner upp." Då Herren såg att han gick för att se efter ropade Gud till honom ur törnbusken: "Moshe! Moshe!" Han svarade: "Ja, här är jag." Herren sade: "Kom inte närmare! Ta av dig dina skor, du står på helig mark."
Shemot 3:1-5

Plågorna slår mot Egyptens träd
Och Moshe lyfte sin stav mot skyn, och Herren sände åska och hagel, och blixtar slog ner i marken. Så lät Herren hagel regna över Egypten. Det haglade, och blixtar flammade mitt i hagelskurarna - ett så våldsamt oväder hade inte drabbat Egypten så länge människor funnits där. Överallt i landet slog haglet ner allt som fanns utomhus, både människor och djur; det slog ner alla växter ute på fälten och förstörde alla träd.
Shemot 9:23-25

Mose sträckte ut sin stav över Egypten, och Herren lät en östanvind blåsa över landet hela den dagen och hela natten, och när det blev morgon hade östanvinden fört med sig gräshopporna. De kom över hela Egypten och slog ner överallt. Så många gräshoppor har aldrig skådats och kommer aldrig att skådas. De täckte marken så att den blev alldeles svart, och de åt upp allt som växte i landet och all frukt på träden som haglet hade lämnat kvar; inget grönt fanns kvar på träden eller på marken i hela Egypten.
Shemot 10:13-15

Som ett verktyg av glädje
På femtonde dagen i sjunde månaden, när ni bärgat vad landet gett, skall ni alltså fira Herrens högtid, som varar i en vecka. Den första dagen är det sabbatsvila och den åttonde dagen är det också sabbatsvila. Och på den första dagen skall ni ta frukter av era finaste träd, palmblad, lummiga grenar och pilkvistar och hålla en glädjefest inför Herren, er Gud, under sju dagar.
Vajikra 23:39-40

Som belöning...
Om ni följer mina stadgar och håller mina bud och rättar er efter dem, skall jag ge er regn i rätt tid. Då ger jorden sin gröda och träden på fälten bär sin frukt. Trösktiden varar fram till vinskörden och vinskörden fram till såningstiden. Ni kan äta er mätta på ert bröd och leva trygga i landet.
Vajikra 26:3-5

... och straff
Och om ni trots detta inte lyssnar till mig, skall jag straffa er sjufalt värre för era synder och kväsa ert stora övermod. Jag skall låta er himmel bli som järn och marken under er som koppar, så att allt ert slit blir förgäves: jorden ger ingen gröda och träden på fälten bär ingen frukt.
Vajikra 26:18-20

I krig
När du är i krig med en stad och måste belägra den länge innan du kan inta den, får du inte sätta yxan i träden där och fälla dem. Deras frukt skall du själv äta, du får inte hugga ner dem. Träden på fälten är ju inte människor, som du måste belägra. Bara om du är säker på att träden inte ger ätlig frukt får du fälla dem och hugga ner dem. Av sådana träd kan du bygga belägringsverk mot den stad som är i krig med dig, ända tills den faller.
Devarim 20:19-20

Om att inte ta för mycket av naturen
Om du får syn på ett fågelbo där du går, i ett träd eller på marken, med ungar eller ägg som modern ligger på, får du inte ta både modern och ungarna. Ta ungarna, men låt modern flyga. Då går det dig väl, och du får leva länge.
Devarim 22:6-7

Avslutningsvis står det följande i Mishlei, Ordspråksboken 3:18, om Torah:

Hon är ett livets träd för de som håller fast vid henne
עץ חיים היא למחזיקים בה

Vad betyder träd för dig?

Kol tuv,