
Där stod jag i The Shrine of the Book, framför en jättelång monter som vecklade ut pergamentrullen med hela Jesajas bok skriven på den. Inga kapitel utmärkta, inga vokaler eller punkter. Bara orden.
Och jag hittade stycket som jag hade nyligen läst högt i synagogan! Jag stod där och sjöng ur en skrift som var 2000 år gammal!!!

Jag kände mig som en länk i den traditionskedja som sammanlänkar generationerna av det judiska folket så långt tillbaka i tiden.

Jag ville bara dela med mig av den upplevelsen och tipsa er om Nathan Shachars artikel på DN.se. Johan på judaistik.se har skrivit om det också.
Snart kan vi läsa från skrifterna på nätet, men det är inte lika spännande som att se dem på riktigt!
Kol tuv,
