Varför Torahblogga?

Varför Torahblogga?

היום - Hayom (Dagens judiska datum):

söndag 24 augusti 2008

Re'eh - Vi kan välja...

Hej allihopa!

Denna vecka läser vi פרשת ראה - parashat Re'eh i synagogan. Det är ett väldigt långt avsnitt, hela fem kapitel och det är många olika saker som behandlas i den (se länken ovan för fler detaljer).

Jag vill börja från början:
Se, jag ställer er i dag inför välsignelse och förbannelse: välsignelse om ni lyder Herrens, er Guds, bud, som jag i dag ger er, förbannelse om ni inte lyder Herrens, er Guds, bud utan lämnar den väg jag i dag befaller er att gå och i stället följer andra gudar, som ni inte känner.
Re'eh betyder "Se" och här börjar Moshe ett tema som han upprepar flera gånger i Devarim (femte moseboken). Se och INSE det som du har framför dig - ett val!

Detta är en hörnsten i judendomen - vi har alla fritt val. Vi kan inte välja vilka förutsättningar vi börjar livet med, vi kan inte välja vad vi råkar ut för under livets gång, men var och en
av oss kan välja vilken roll vi vill spela i världen och handla därefter.


Men är valet så självklart:
välsignelse+Gud+lydnad eller förbannelse+avgudar+olydnad?

Kan en hindu eller en ateist inte leva ett gott liv enligt Torahn?

Jag skulle inte tolka texten så snävt och det har inte våra lärda gjort heller. Avgudadyrkan är inte att välja en annan religion och be till en annan gud - det är att välja skeva värderingar och skapa sina egna gudar.


Att sätta inkomst och ett liv i materiell lyx över allt annat är ett vanligt exempel. Girighet blir då min värdering och pengar min gud.
Livet är fyllt av exempel på saker som vi gör till våra avgudar och lever därefter:

maktgirighet, fåfänga, anseende, rikedom, sex;
mode
, kändisskvaller, sport.

Slå upp tidningarna så bjuds vi på många exempel av hur det går för långt:

Fotbollshuliganer (DN, SvD1, 2), utseendefixering och hälsohysteri (DN, Expressen), girighet (SvD), exploatering (SvD), mobbing (SvD), sexuella övergrepp (DN, SvD).

Hela livet är en balansgång med höga insatser, men judendomen förordar knappast att vi ska förkasta njutning och nöjen för att vara goda människor. Läs denna radikala tolkning av vad orden "Gud såg att det var gott" och "Gud såg att det var väldigt gott" betyder i Skapelseberättelsen:
Nahman [en babylonsk rabbin som levde på 300-talet] sa i Rabbi Samuels namn: יצר הטוב - Jetser haTov, den goda driften [inom varje människa] är טוב - god, men יצר הרע - Jetser haRa, den onda driften är טוב מאד - väldigt god. "Väldigt god" betyder det för att tack vare Jetser haRa bygger människor hus, gifter sig, får barn och startar affärsverksamhet. Som det står: "all strävan och all framgång bottnar i den enes avund mot den andre" (קהלת - Predikaren 4:4).
Denna text menar då att vi behöver vår Jetser haRa till vår överlevnad! Det är inte så som det kan vara i andra religioner att den onda driften är något inom oss som vi måste besegra och rena oss ifrån, utan att den ska tyglas.

Jetser haRa kallas för Ra (ond) för att om vi låter den styra oss istället för att vi tyglar och styr den kan det få värre och värre följder:

Tyglad Jetser haRa

Otyglad Jetser haRa

bygga hus

slösa pengar för att bygga palatsliknande monument till sitt ego

gifta sig

ha sex med många partners inom och utanför äktenskapet och strunta i konsekvenserna

få barn

att inte ta sitt ansvar som förälder eller att vara en dålig (självisk) förälder

starta affärsverksamhet

handla oetiskt i affärsverksamheten, bedriva bedrägerier, allmän girighet och maktlystnad

När Moshe säger: "Re'eh - Se! Ni har ett val: välsignelse eller förbannelse!" så menar inte han att Gud kommer att slå ner oss med en blixt eller något annat himmelskt straff. Han menar "SE konsekvenserna av era val!"

Väljer vi att leva otyglade och korrupta liv kommer samhället att se ut därefter - som en förbannelse. Väljer vi att ta ansvar för våra handlingar och ta ansvar för våra medmänniskor kommer vi att leva i ett samhälle välsignat av trygghet och framgång.

Det hänger på oss...


Titta på texten om Jetser haRa (JhR) och på tabellen. Har du några andra förslag till hur dessa fyra exempel på tyglad JhR kan se ut när de släpps loss?

Varför tror du att rabbinen som citeras i texten valde just dessa exempel och i den ordningen? Kan det finnas något extra, dolt budskap i det?

Kol tuv,

blog comments powered by Disqus