Tack igen till alla som lämnat varma välönskningar till mig och min familj. Min lilla tjej är på bättringsvägen och förhoppningsvis springer och leker hon med sina kompisar på dagis igen nästa vecka.
En liten kort reflektion om veckans avsnitt.
Det är årets första dubbelavsnitt, Vajakhel och Pekudej. Ibland så kommer dessa dubbelavsnitt, då alla de 54 parshioten ska hinnas med på ett år och vissa veckor, som när Shabbat kommer under helgen Pesach eller Sukkot, läser man inte ett avsnitt i ordningen, utan ett utvalt stycke om helgen.
Därför behöver parshiotsystemet vara flexibelt för att vissa år behöver man fler veckoavsnitt - då skottmånaden Adar I sätts in för att jämna ut kalendern med årstiderna - och andra år färre. Den judiska kalendern är ett mycket intrikat system som utvecklades och fastställdes för 1700 år sedan av våra rabbiner. Med (gåsfjäder)penna och (pergament)paper designade de kalendersystem och räknade så att det skulle stämma 6000 år in i framtiden!
De var alltså rätt optimistiska om det judiska folkets fortlevnad och än så länge har de haft rätt.
På prat om den judiska kalendern, så får vi några viktiga regler för vår viktigaste helgdag i avsnittet Vajakhel:
Mose samlade hela Israels menighet och sade:Först en liten kommentar om det där med dödstraff:
"Detta är vad Herren har befallt er att göra: Sex dagar får arbete (Melacha) utföras, men på den sjunde dagen är det sabbat, en sabbatsvila helgad åt Herren. Var och en som utför något arbete (Melacha) på den dagen skall dödas. Ni skall inte göra upp eld på sabbatsdagen, var ni än bor."
I kommentarerna till inlägget om parashat Mishpatim i en diskussion med Bronsek om dödstraffet inom judendomen redovisar jag för de tunga restriktionerna som judiska lag sätter på dödstraffets tillämpning. Visserligen är straffet för att bryta mot Shabbat döden, enligt Torahn, men det tolkas mer som en understrykning av hur viktigt och seriöst Shabbatbudet är, än en praktisk uppmaning till att döda alla judar som inte håller Shabbat.
När vi kommit förbi det kan vi observera något intressant. Dessa tre verser som inleder parashat Vajakhel verkar inte ha något med resten av avsnittet att göra, då allt annat handlar om hur folket donerar material till Mishkan (tabernaklet) och hur utvalda hantverkare sedan sätter igång och bygger tempeltältet.
Varför denna orelaterade korta inledning om Shabbat?
En viktig rabbinsk tolkningsprincip är att när A och B kommer bredvid varandra i Torahn, men verkar inte ha något att göra med varandra är det ingen slump. De är djupt sammanlänkade, men inte på ett uppenbart sätt. Det krävs lite finess i tolkningsprinciperna.
Det är faktist genom denna princips applicering på Vajakhel som vår tradition kommer fram till alla de invecklade lagarna om Shabbat. Vad är det för arbete, Melacha, som är förbjudet på Shabbat? Är det bara elden, som nämns här?
Nej, förbudet mot att arbeta på Shabbat är Moshes inledning till byggandet av Mishkan, Moshe påminner folket att inte jobba på Mishkanbygget under Shabbat.
Slutsatsen:
Alla sysslor som ingår i byggandet av Mishkan är självaste definitionen av Melacha - arbete. Den rabbinska traditionen vaskar fram 39 kategorier av arbete som har med Mishkanbygge och andra områden som är förbjudna på Shabbat.
Det är inte alla av dessa 39 kategorier som kommer från Vajakhel, men en hel del av dem gör det. Här är en riktigt bra lista, från OU.org (på engelska) med varje kategori länkad till en djupare förklaring om denna Melacha (syssla) och dess underkategorier. Ex. nr 11 är Knotting (att knyta knutar). Klicka på den och läs om det är förbjudet att knyta sina skosnören eller inte...
1. Carrying
2. Burning
3. Extinguishing
4. Finishing
5. Writing
6. Erasing
7. Cooking
8. Washing
9. Sewing
10. Tearing
11. Knotting
12. Untying
13. Shaping
14. Plowing
15. Planting
16. Reaping
17. Harvesting
18. Threshing
19. Winnowing
20. Selecting
21. Sifting
22. Grinding
23. Kneading
24. Combing
25. Spinning
26. Dyeing
27. Chain-stitching
28. Warping
29. Weaving
30. Unraveling
31. Building
32. Demolishing
33. Trapping
34. Shearing
35. Slaughtering
36. Skinning
37. Tanning
38. Smoothing
39. Marking
Jag ska erkänna att jag inte håller på Shabbat enligt de 39 kategorierna. Jag har en hel del saker som jag inte gör (jag använder inte pengar, ritar eller skriver inte, bloggar inte mm.), men en hel del saker som jag gör (jag använder t.ex. elektricitet, som ortodoxa judar inte gör).
Som ni ser om ni klickar runt lite på kategorierna så blir det lite väl finstillt, i alla fall för min smak (ex. nr 20 Selecting - att välja ut, så ingår det inom sållandet att man inte får sålla bort bitar av paprika från en sallad om man inte gillar paprika, men man får äta runt paprikan!).
För mig så är principen bakom melachoten något annat. Det handlar om att förhöja känslan på dagen och då är det ingen del av ens dag som inte ska påverkas. Det ska kännas in i benmärgen att det nu är Shabbat och alla vanliga levnadsregler och vanor nu är förändrade. Det är alltså viktigt att bryta känslan av vardagsvana och få sig en liten semester från sin vanliga tillvaro.
Så många av oss är sönderstressade av den malande vardagsrytmen och Shabbat ger oss en möjlighet till denna unika semestern i tid, inte rymd.
Jag uppmanar folk inte att följa alla dessa regler, utan göra Shabbat speciellt genom att välja lite och plocka det som känns rimligt och möjligt att följa. Efter att man vant sig vid att göra vissa uppoffringar i sin tillvaro på Shabbat kan man kanske ta på sig en till sak, en bit i taget.
Om det inte känns givande efter några veckor, är det ingen som kommer att slå en på fingrarna om man slutar med det. Experimentet kan leda till oväntade insikter i vad som är viktigt och givande för en själv. Det är det man vinner mest på, tror jag.
Shabbat shalom,
