Dagens parasha heter כי תצא - Ki Teitse och innehåller en mishmash av olika lagar - allt från hur man ska behandla en kvinna som har tillfångatagits i krig till vad man ska göra när man plockar ägg ur ett fågelbo.Det finns faktiskt ingen annan parasha i Torahn som har en så blandad kompott av lagar. Men många av dessa lagar rimmar illa med vår moderna förståelse av etik och rättvisa och gör det svårt att ta till oss texten. Här är ett av många exempel, fallet med בן סורר ומורה - Ben sorer umoreh, en trotsig och upprorisk son:
Om en man har en son som är trotsig och upprorisk och inte lyder sin far och mor, inte ens när de tuktat honom, skall hans far och mor ta honom med sig och föra honom till de äldste i staden, till hemstadens port. De skall säga till stadens äldste: "Det här är vår son, han är trotsig och upprorisk och lyssnar inte till vår röst, han är ett matvrak och ett fyllo." Då skall alla männen i staden stena honom till döds. Du skall utrota det onda ur folket. Hela Israels folk skall känna fruktan när de får höra talas om detta.Ja, gott folk, så står det i vår Torah. Rakt upp och ner, utan att tolka så mycket in i det kan jag läsa ett enkelt budskap: döda dina barn om de är olydiga.Devarim 21:18-21
Jag kan personligen INTE förlika mig med en gud som skulle befalla oss något sådant. Och det är inte bara jag. I andra delar av Tanach (den hebreiska bibeln) hittar man principer som vägleder oss i vår arbeta med att tolka
Torahn:Hennes [Torahns] vägar är ljuvliga att gå, alla hennes stigar är trygga. För dem som håller sig till henne är hon ett livets träd - lycklig den som håller fast vid henne.
Den rabbinska traditionen ser Torahn som ett gudomligt dokument och menar att man inte kan välja vilka delar av den som ska gälla och vilka man ska förkasta. När rabbinernas moraliska värderingar kom i konflikt med det som man läste i Torahn var det uppenbart att det var varken fel på våra värderingar eller på Torahn, bara på det snäva vis vi läste Torahn på.
Lösningen är תורה שבעל פה - Torah shebe'al Peh (den muntliga Torahn), också känd som Talmud. Den rabbinska traditionen var fast övertygad om att Gud inte skulle ge oss enbart תורה שבכתב - Torah shebichtav (den skriftliga Torahn) dvs. Tanach, utan att förvänta sig av oss att vi skulle tolka och anpassa den så att vi kunde leva våra liv efter den.
För att bara ta ett litet exempel på detta så står det hur man skiljer sig i Torahn, men inte hur man gifter sig. Det är alltså uppenbart att Torahn kräver av oss läsare att vi tolkar och anpassar den.
Jag, däremot, tror på det icke-ortodoxa förhållningssättet: Den muntliga Torahn representerar många generationer av traditioner, tolkningar och anpassningar av Den skriftliga Torahn, som sedan formaliserades och nedtecknades för att bevaras för framtida generationer.
Oavsett hur man ser på Den muntliga Torahn så är det viktigt att INTE läsa dessa mycket svårsmälta texter utan att sätta sig in i hur ett hundratal generationer av judar har tolkat och förstått dem! Så nu får ni se ett av de mest berömda exemplen på tolkningsdribbling i den rabbinska traditionen. Kavla upp skjortärmarna och låt oss fixa Ben sorer umoreh!
- “Om en man har en son": detta gäller bara söner, inte döttrar. Tjejer - ni kan pusta ut!
- Sonen får inte vara för ung, för då är han inte myndig och kan inte straffas, men inte för gammal, för då skulle texten inte ha sagt "en son" utan "en man". Rabbinerna kommer fram till att det bara kan handla om en pojke mellan 13 och 13 1/2 år.
- "inte lyder sin far och mor": Båda föräldrarna måste ha gjort sitt yttersta innan de går till domstolen med sonen. Om sonen bara har en förälder gäller inte Ben sorer umoreh.
- "de äldste i staden": det får inte ske i hemma, i stundens hetta, utan öppet, inför en domstol.
- "lyssnar inte till vår röst": Både fadern och moder måste vilja stena sin son till döds!
- "trotsig och upprorisk": Rabbinerna resonerar sig fram till att detta innebär att han stjäl, och inte från vem som helst, utan från sina föräldrar, och inte vad som helst, utan att han stjäl pengar för att köpa mat (man antar ju att han får mat hemifrån).
- "ett matvrak och ett fyllo": Hur mycket måste han äta och dricka för att räknas som en Ben sorer umoreh? Han måste äta vikten av en "tartemar" halvkokt kött (= ca 226g) i ett gap och dricka en halv "log" dyrt italienskt vin i ett svep (ca 0,5 liter).
För att vara en Ben sorer umoreh, måste ALLA dessa krav uppfyllas samtidigt, vilket leder till Talmud att sammanfatta frågan så här: בן סורר ומורה לא היה ולא עתיד להיות - "en Ben sorer umoreh har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas"!
Så var det med det, men varför finns det då en sådan lag? Talmud menar att vi ska studera den och brottas med den. Resan är lika viktig som slutmålet.
Vad tror du?
Tycker du att våra lärda gör rätt i sin hantering av Ben sorer umoreh?
Skulle du tolka det på ett annat sätt?
Om det är så att denna lag inte kan gälla i verkligheten, kan du komma på någon annan förklaring till att vi har den i Torahn?
Kol tuv,
