Varför Torahblogga?

Varför Torahblogga?

היום - Hayom (Dagens judiska datum):

Visar inlägg med etikett Rosh haShana. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rosh haShana. Visa alla inlägg

onsdag 28 september 2011

Shana tova och Torahblogga lever!

Hej allihopa!

Det var ett tag sen jag skrev här och det finns många förklaringar till det, men Torahblogga är inte död. Jag jobbar på att hitta en struktur och rytm som möjliggör åtminstone ett inlägg i veckan. Jag är inte där än, men Rosh haShana, det judiska nyåret som börjar ikväll, är väl en bra tid för att nystarta lite smått. (Finns det några av er hängivna bloggläsare kvar...?)

Denna Rosh haShana markerar början av år 5772. Våra lärda kom fram till det årtalet genom att räkna de mytiska födelse- och dödsårtalen som står i Torahn, ända tillbaka till Adam och Eva, de första människorna och deras förvisning från Edens lustgård.


Intressant är det att vetenskapen lär oss att mänskligheten, för just ca 6000 år sedan, började bygga större och större gemensamma boplatser för att kunna mer effektivt bruka jorden - de första städerna. Detta ledde till att fler kunde satsa tid och energi på annat än bara matförsörjningen. Vi utvecklade de första religiösa och politiska systemen i vår historia och det ledde till att människan utvecklade förmågan att kommunicera över stora tideror och stora landytor, genom skriftkonsten.


När vi väl började dokumentera alla dessa nya utvecklingar med städer, religioner och regenter genom skriften, fick vi mänsklighetens första dokumenterade historiska, filosofiska och religiösa reflektioner. Det var alltså ca 6000 år sedan blev vi jordens första, och hittills ända, självreflekterande art.


Vi kan, med dessa moderna perspektiv, läsa berättelsen om Adam och Evas ätande av den förbjudna frukten i Edens lustgård - en handling som gav dem förmågan att skilja (och välja) mellan gott och ont - som en skildring av mänsklighetens första steg mot att bli medvetna.

Och med denna medvetenhet kommer tre fundamentala frågor:

  1. Vilka är vi?
  2. Var kommer vi ifrån?
  3. Vart är vi på väg?
Judendomens svarar så här på dessa frågor:
  1. Vi är varelser med fri vilja att bestämma riktningen av vårt eget liv.
  2. Vi har en gemensam skapare som ger var och en av oss ett medfött värde och värdighet.
  3. Vi strävar mot en tid då vi alla ser detta värde och värdighet i alla vi möter och därmed, någon gång i framtiden, kan vi skapa ett Edens lustgård där hela mänskligheten får plats.
Det är detta som Rosh haShana handlar om i ett nötskal. För 5772 år sedan började vi vår resa. Hur långt har vi kommit?
Vad kan jag, som individ, göra i det kommande året för att hjälpa oss alla komma lite längre?


Låt oss alla ta till vara på dessa dagar av djup reflektion för att hitta just de svar som passar in på våra liv. Och låt oss ta till vara på de judiska institutionerna som finns här för oss att komma lite längre på denna resa. Där det finns brister, där våra församlingar behöver stärkas, låt oss komma tillsammans för att förbättra den och skapa den församling vi vill att den ska bli!


Shana tova umetuka lekulam - ett gott och sött nytt år till er alla!

torsdag 16 september 2010

Örongodis för de stora helgdagarna! ... och lite humor...

Hej!

Nu är det snart Jom Kippur - försoningsdagen, det heligaste dygnet på det judiska året.

Jag bjuder på två inspelningar för er att lyssna på och komma in i stämningen:

1) FIM-radio (Fred i Mellanöstern) från förra tisdagen, då jag ledde programmet och talade om just relationen mellan Rosh haShana och Jom Kippur och varför man först startar det nya året och sedan har försoningsdagen. Vore det inte logiskt at
t göra tvärtom? Svaret får vi om vi går tillbaka till världens skapelse...




2) Jonahs
bok studerade vi i Profetkursen, som jag håller varje måndag kväll kl. 18.30 på Judiska församlingen i Göteborg (ni är alla välkomna att droppa in...). Ann, Ulla och jag hade en mycket spännande diskussion om den bok som vi läser på eftermiddagen av Jom Kippur, under Minchagudstjänsten. Boken utgörs endast av fyra korta kapitel, men, som ni kommer att höra, innehåller den så mycket att fundera över och framför allt diskutera.
Klicka här för att läsa boken i den nya bibelöversättningen.



Vill du ladda ner och lyssna istället? Högerklicka och välj Download Document.

Har ni inte fått nog av Jonah spännande diskussioner uppmanar jag er att komma till Föreningen Egalitär judendoms Minchagudstjänst, kl. 15 nu på lördag, i Församingshuset. Det lovar att bli en mycket stimulerande
men samtidigt andlig upplevelse.

Shana tova (gott nytt år), gemar chatima tova (må ni förseglas i livets bok för det goda) och tsom kal (en lätt fasta),

PS. Detta roliga mejl fick jag från Peter K. Ja, i de flesta synagogorna mycket långt mellan ideal och verklighet, vad gäller många besökares andliga stävan på denna heliga dag...

IT IS BEST NOT TO TAKE CHANCES. PLEASE FILL OUT THE FORM BELOW.

SYNAGOGUE SEATING REQUEST FORM FOR HIGH HOLY DAYS

During the last holiday season, many individuals expressed concern
about the seating arrangements in the synagogue. In order for us to
place you in a seat which will best suit you, we ask you to complete
the following questionnaire and return it to the synagogue office as
soon as possible.

1. I would prefer to sit in the... (Check one)
___ Talking section
___ No talking section

2. If talking, which category do you prefer?
(Indicate order of interest)
___ Stock market
___ Sports
___ Medicine
___ General gossip
___ Specific gossip (choose from below)
___ The rabbi
___ The cantor
___ The cantor's voice
___ The cantor's significant other
___ The rabbi’s significant other
___ Fashion news
___ What others are wearing
___ Why they look awful
___ My neighbors
___ My relatives
___ My neighbors' relatives
___ Presidential Election, results from ____________
___ Who is cheating on/having an affair with whom

___ My children/grandchildren
___ Other : _______________________________

3. Which of the following would you like to be near for free
professional advice?
__ Doctor
__ Dentist
__ Nutritionist
__ Psychiatrist
__ Child psychiatrist
__ Podiatrist
__ Chiropractor
__ Stockbroker
__ Accountant
__ Lawyer, General Practice
__ Criminal Lawyer
__ Civil Lawyer
__ Real estate agent
__ Architect
__ Plumber
__ Buyer (Specify store :_____________ )
__ Sexologist (??)
__ Golf pro [tentative; we're still trying to find a Jewish One]
__ Other :____________________________

4. I want a seat located (Indicate order of priority)
__ On the aisle
__ Near the exit
__ Near the window
__ In Aruba
__ Near the bathroom
__ Near my in-laws
__ As far away from my in-laws as possible
__ As far away from my ex-in-laws as possible
__ Near the pulpit
__ Near the Kiddush table (not applicable on Yom Kippur)
__ Near single men
__ Near available women
__ Where no one on the bimah can see/hear me talking during services
__ Where no one will notice me sleeping during services
__ Where I can sleep during the rabbi's sermon [additional charge]
__ Where I can use my blackberry (SHHHH)

5. (Orthodox only.) I would like a seat where :
__ I can see my spouse over the mechitza
__ I cannot see my spouse over the mechitza
__ I can see my friend's spouse over the mechitza
__ My spouse cannot see me looking at my friend's spouse over the
mechitza

6. Please do not place me anywhere near the following people:
(Limit of six; if you require more space, you may wish to consider
joining another congregation.)
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________

Your name : _________________________________

Building fund pledge (acknowledging and in grateful appreciation for this change)
$________________________

onsdag 8 september 2010

Fruktbara bilder för det nya året!

Rolig grej jag fick på mejl från mor min!

Shana tova allihopa!

Happy New Year, dear friends,



May you enjoy your apples and honey
http://smg.photobucket.com/albums/v421/Eclisse/?action=view&current=food009.jpg









May you find it easy to give and receive
http://smg.photobucket.com/albums/v421/Eclisse/?action=view&current=food011.jpg








May you know when to surrender, and do so with grace
http://smg.photobucket.com/albums/v421/Eclisse/?action=view&current=food020.jpg










May you remember that some people's lives are parched dry... and be grateful for the abundance in yours
http://smg.photobucket.com/albums/v421/Eclisse/?action=view&current=food018.jpg










May you find beauty in unexpected places.














May you carry your loads with ease amid sweetness
http://smg.photobucket.com/albums/v421/Eclisse/?action=view&current=food016.jpg










May you learn and teach well.











May you move with as much joy and ease as you can










May your home be filled with fresh air and light








May your tense and angry times be short-lived...








so that you come back quickly to your comfortable ol' self









May you be startled and delighted by new beginnings











May you find your uniqueness
http://smg.photobucket.com/albums/v421/Eclisse/?action=view&current=food007.jpg








May you play with friends










and hear beautiful music










May you come to the surface for air when you need it










May you take exquisite care of yourself








And may everything that hurts you also be a little funny
http://smg.photobucket.com/albums/v421/Eclisse/?action=view&current=food001.jpg


Shana Tovah to you and yours
, Warmest regards,
Debbie
=




måndag 6 september 2010

Porr-tentiellt viktiga val

Hej!

Ett tema som är mycket framträdande just runt Rosh haShana och Jom Kippur är den fria viljan. Det är ett tema som ligger i tiden mer nu än någonsin förr, då vi i modern tid har en möjlighet att styra våra liv som tidigare generation skulle nog inte ens kunna föreställa sig. Sociala, kulturella och religiösa strukturer har försvagats och idag kan man välja livsstil, partner, yrke mm. nästan utan begränsningar.

Då är det också viktigare att vi som individer funderar över vad som ligger till grund för våra beslut och varför vi lever våra liv som vi gör. Jag hörde en gång någon säga följande som svar på varför de valde att studera och sedan konvertera till judendomen:
"De flesta lägger ner mer tid på efterforskningar av vilken dator som passar dem bäst, än vilket liv de borde leva. Jag la ner lite mer tid på den frågan och hittade så till judendomen."
Jag är alltid intresserad av människors val och de liv de skapar åt sig själva, oavsett om jag själv skulle gå den vägen eller inte. Joanna Angel är ett sådant exempel. Hon kommer från en religiös judisk familj och gick på en jeshiva, en ortodox skola, för flickor fram tills åttonde klass. Hon gick vidare till college där hon fick sin fil kand i engelsk litteratur.

Därefter sadlade hon om till att bli tatuerad alternativporrstjärna, med sitt eget produktionsbolag och porrsajt. Inte precis den livsstilen man skulle vänta sig, och inte heller en sådan hennes familj och närmaste omgivning skulle föredra, men hon har ändå medvetet gått sin egen väg. Det kan man inte förneka.

Här är en amatörintervju med henne, som visserligen är av dålig kvalité, men jag fann den intressant då hon pratar mer om sin bakgrund och hur det nu är att gå i synagogan än om sex och porr (andra intervjuer med henne på nätet handlar endast om det senare ämnet).



Angel kan vara för dig en förebild, eller ett skräckexempel, men må vi alla inför Rosh haShana uppskatta hur många valmöjligheter vi har i våra liv och välja medvetet och med visdom för det nya året.

Shana tova,

fredag 3 september 2010

Parashat Nitsavim-Vajelech: Den himmelska hejarklacken

Hej!

Snart är det Rosh haShana - det judiska nyåret! (börjar onsdag kväll, den 8 september)
Det är en helg som markerar människovärldens, dvs civilisationens födelsedag, som enligt den judiska kalendern har nu funnits i 5771 år (inte så långt från vetenskapens egna beräkningar).

Rosh haShana inleder en tid av djup reflektion över hur världen ser ut, hur den borde se ut, och främst ska vi reflektera över vår egen personliga roll i det hela - har jag gjort tillräckligt under det gångna året för att förbättra min omgivning och hur mycket mer har jag att göra?

(På tisdag kväll sänder jag ännu ett avsnitt av FIM-radio, då om just Rosh haShana. Den kommer jag lägga ut här på bloggen så fort den är klar, så håll utkik!)

Samtidigt som vi förbereder oss för de stora helgdagarna - Rosh haShana och Jom Kippur, som kommer 10 dagar senare - så har vi ju de vanliga torahläsningarna som vi läser varje vecka. Vi håller på med de sista avsnitten i hela Torahn nu och ska snart börja om med den från början (på Simchat Torah, den 1 oktober).

Det ena, Rosh haShana, har på ytan inget att göra med det andra, Torahns förestående avslutning, men ändå verkar det finnas intressanta kopplingar. Moshe har genom hela Devarim, Femte moseboken, talat till folket, innan han ska gå bort. Han vill ge dem viktiga budskap som de ska ha med sig när de fortsätter in i landet utan honom. I veckans dubbelparasha Nitsavim-Vajelech säger han följande:
Ni har alla i dag trätt fram inför Herren, er Gud, stamhövdingar, äldste och förmän och alla israelitiska män med era barn och kvinnor samt de invandrare som finns i ditt läger, de som hugger din ved och bär ditt vatten. Nu skall du träda i förbund med Herren, din Gud, ett edsförbund som Herren, din Gud, i dag sluter med dig. Han vill i dag upphöja dig till sitt folk och bli din Gud, enligt sitt löfte till dig och enligt sin ed till dina fäder Abraham, Isak och Jakob. Det är inte bara med er som jag sluter detta förbund med dess edsvillkor. Jag gör det både med dem som i dag står här tillsammans med oss inför Herren, vår Gud, och med dem som i dag ännu inte finns hos oss.
Devarim 29:9-15
Detta kunde lika gärna handla om Rosh haShana och Jom Kippur, då vi ska alla - höga som låga, stora som små - stå tillsammans, som ett folk inför Gud, med alla generationer som har gått före oss, och alla som kommer efter. Vi har ett förbund, vår Torah, som ger oss vägledning och insikt i världen och hur vi ska leva i den. I nästa kapitel fortsätter Moshe:
Denna lag som jag i dag ger dig är inte ofattbar eller ouppnåelig för dig. Den finns inte uppe i himlen, så att du måste fråga: Vem kan fara upp till himlen och hämta den åt oss, så att vi får höra den och kan följa den? Den finns inte bortom havet, så att du måste fråga: Vem kan fara över havet och hämta den åt oss, så att vi får höra den och kan följa den? Nej, dess ord är mycket nära dig, i din mun och i ditt hjärta, och därför kan du följa den.
Devarim 30:11-14
Är det verkligen SÅ svårt för oss att leva ett gott, etiskt liv? Ligger det så långt utom vårt räckhåll att vi bara ger upp?
Sist lägger Moshe fram Guds ultimatum:
Se, jag ställer dig i dag inför liv och lycka eller död och olycka. Om du lyssnar till Herrens, din Guds, bud, som jag i dag ger dig, och om du älskar Herren, din Gud, vandrar hans vägar och följer hans bud, stadgar och föreskrifter, då skall du få leva och bli talrik, och Herren, din Gud, skall välsigna dig i det land som du kommer till och tar i besittning. Men om du stänger ditt hjärta och inte vill lyssna utan låter dig förledas att tillbe andra gudar och tjäna dem, då säger jag er i dag att ni skall förintas. Ni får inte leva länge i det land som du kommer till och tar i besittning när du går över Jordan.
Devarim 30:15-18
Detta är mycket starkt och plågsamt att läsa, men det är något som vårt folk borde ta till oss, speciellt med tanke på alla de svåra utmaningar det judiska landet handskas med idag.
Men är det ett ultimatum? Ja och nej. Visserligen följer det konsekvenser av våra handlingar, men Moshes sätt att uttrycka det läser jag mer som en bön än en befallning.
Gud lär oss att våra handlingar får konsekvenser, men Gud hejar samtidigt på oss, att vi ska förstå vad som är rätt och välja därefter.
Jag tar i dag himmel och jord till vittnen på att jag har ställt dig inför liv och död, välsignelse och förbannelse. Du skall välja livet, så att du och dina efterkommande får leva. Du skall älska Herren, din Gud, lyssna till honom och hålla dig till honom, ty detta ger dig liv, och du får leva länge i det land som Herren med ed har lovat att ge dina fäder Abraham, Isak och Jakob.
Devarim 30:19-20
Varje Rosh haShana, räcker Gud oss sin hand och säger:
"Kan vi inte fixa detta, tillsammans? Kan vi inte välja att skapa en bättre värld, du och jag?"

Kommer vi att svara på kallet i år?

Kol tuv,

onsdag 11 augusti 2010

Intervju med världens enda svensktalande kvinnliga rabbin

Hej!

Var på Rosh Chodesh-gudstjänst (nymånaden) på tisdagsmorgonen. Vi uppmärksammar att månaden Elul börjar nu - det betyder att det är bara en månad kvar till Rosh haShana, det judiska nyåret. Tidigare skrev jag om en sajt som högtidlighåller nedräkningen under Elul med reflektioner och tankar från berömda individer - judar såväl som icke-judar: Jewels of Elul.

På gudstjänsten satt jag bredvid en äldre man, Leopold, som tipsade mig om en intervju som gjordes i Sveriges radio med Ute Steyer, världens enda svensktalande kvinnliga rabbin. (klicka på länken för att lyssna)

Hon och jag studerade tillsammans på Paideia - European Institute for Jewish Studies in Sweden, under skolans jungfruår. Några år därefter flyttade hon till USA och började studera till rabbin på Konservativa rabbinskolan Jewish Theological Seminary och fick min bror som klasskamrat. De fick sin smicha - rabbinsk ordination - samtidigt. På bilden ser ni henne läsa ur Torahn på en morgongudstjänst på JTS.

Nu har hon alltså fått jobb som akademiker på den ortodoxa rabbinskolan Yeshiva University och blir intervjuad i radion. En bra intervju allt som allt, men så klart måste de i slutet fråga henne vad hon tycker om konflikten i Israel. Kan man i Sverige inte nämna namnet på landet utan att man ska ta ställning till allt som händer där??? Suck...

Ute, jag önskar dig allt gott och hoppas ditt arbete på YU blir både roligt och givande!

Kol tuv,

fredag 25 september 2009

Jom Kippur Podradio - Böner och Profeter

Hej!

Igår pratade vi Jom Kippur på kursen Det judiska året.

Vi tog upp flera viktiga böner i gudstjänsten och tittade på vilka olika budskap de förmedlade. Sedan tittade
vi på hur de profetiska texterna som man läser som Haftarot (kompliment till Torahläsningen) under dagen förstärker budskapet med berättelser och uppmaningar till konkreta handlingar.

Precis som förra vec
kan, med Rosh haShana, så spelade jag in det och sätter upp det här på nätet så att ni får ta del av det, som Torahblogga Podradio, del 3 och 4!

Det blev långt, så jag delade in föredraget i tre delar (alla är MP3-filer, som kan spelas upp på de flesta datorer och ljudprogram):

Jom Kippur, del 1 (42 minuter)

Jom Kippur, del 2 (46 minuter)

De profetiska texterna (25 min)






Texterna som vi studerar behöver ni också, så dessa sätter jag också upp här som PDF-filer (läs dem på sidan eller klicka på länken för att ladda ner dem):

Jom Kippur Böner


Jom Kippur Haftarot


Som alltid vill jag väldigt gärna höra/läsa era reaktioner och tankar!

Gemar chatima tova (må ni inskrivas i Livets bok för det goda),

tisdag 22 september 2009

Hjärtskärande hälsning från en svunnen värld

Hej!

Tänk vad man kan hitta på nätet!

Jag höll på att hjälpa min vän Elisabeth att leta musik från judiska barnkörer, som ska användas vid invigningen av monumentet till minne av Förintelsens offer vid Göteborgs församling. Jag googlade runt lite och upp kommer en film från 1933 av judiskt liv i Munkacz (då Ungern, idag Ukraina) som hade en stor judisk befolkning. Där får man bl.a. se en barnkör sjunga Hatikva (den sång som kom att bli Israels nationalsång).

Elisabeth och jag fick kalla kårar när vi insåg att 10 år efter denna film var nog alla barnen i kören döda och 15 år efter filmen föddes den judiska stat de sjunger om. Hennes föräldrar kom från Transylvanien, på gränsen mellan Ungern och Rumänien, inte så långt från Munkacz.

Sen klickade jag på en länk till en annan film: Judiskt liv i Białistok (uttalas Biawistock) i nordöstra Polen, från 1939. För mig är denna film ännu kusligare, då det verkar vara vår eller sommar i filmen. Den 1:a september 1939, bara månader efter att detta filmades invaderade Tyskland och påbörjade slakten på 3 miljoner polska judar.

Filmen visar klipp på olika byggnader och berättaren förklarar på
Jiddish vad det är vi ser:
"Här är judiska affärer som har gått i arv i flera generationer."
"Här är "Regiment"-Beis haMidresh [religiös judisk skola], kallad så för att ett arméregimente spelade vid dess invigning."
"Detta är det stora Shalom Aleichem biblioteket, med över 20 000 böcker på jiddish."


Jag ser människorna - männen, kvinnorna och barnen - som lever sina liv och går runt i sin hemstad lugna och trygga. Efter några minuter skriker jag mot datornskärmen:
"Stick! Stick därifrån! Ni har bara två månader på er! Packa ihop allting - era böcker och kläder och ägodelar och fly!"

Det
känns så vanmäktigt att se denna söta lilla film.

Min farmors familj kommer från den lilla staden Tiktin (Tikocin på polska), några kilometer väster om Białistok (se kartan härnedan).



View Larger Map

Familjen, som hette Turek, flyttade till Chicago, USA i slutet av 1800-talet, där min farmor sedan föddes. De var fattiga och sökte ett bättre liv. En del av familjen Turek stannade kvar i Tiktin för de var välutbildade läkare och hade det bra ställt. Därför var de var kvar när mörkret svepte in över Europa, hösten 1939.

På Jom Kippur, som börjar nu på söndag, står vi i synagogan och begrundar livets outgrundlighet:

På Rosh haShana börjar prövningen, på Jom Kippur kommer domen:
Hur många som ska gå hädan och hur många ska kallas till liv,
vem som ska leva och vem som ska dö,
vem som ska nå livets mål och vem som ska dö på vägen,
vem som ska omkomma genom eld och vem genom vatten,
vem genom svärd och vem genom hunger,
vem genom jordbävning och vem genom härjande sjukdom,
vem ska leva i ro och vem i oro,
vem som ska bli rik och vem som ska bli fattig,
vem som ska förnedras och vem som ska upphöjas.
Från Unetane Tokef-bönen
Det är ingen trevlig bön, men det är en viktig bön. Det är viktigt att vi inser, i alla fall en gång om året, att livet är inte bara en serie banaliteter och vardagstjafs. Vi har ett begränsat och bräckligt liv som vi måste värna om och göra det bästa med. Ingen borde ta det för givet.

Må det kommande året bara föra med sig lycka och välsignelser för oss alla, men må vi leva med en sann och innerlig uppskattning av allt det goda vi har i våra liv.

Gemar chatima tova (må ni inskrivas i Livets bok för det goda),

måndag 21 september 2009

Shana tova från maktens korridorer och en fasta för det politiska våldets offer

Hej!

Shana tova allihopa! Hoppas att ni hade en fin och givande Rosh haShana.

Såg ni Barack Obamas nyårshälsning till det judiska folket?




Att ledaren för världens främsta stormakt skulle önska oss Shana Tova var
något helt otänkbart, bara några generationer tillbaka. Nu är det helt naturligt. Kan man tänka sig...

En tid då det judiska folket inte hade det så bra ställt minns vi nu idag, den tredje dagen i månaden Tishrei.
Det är Tsom Gedaliah - Gedaliahs fasta. Den börjar på morgonen, vid soluppgång och slutar när det blir mörkt.

Jag skrev utförligt om den förra året - Tsom Gedaliah - Tragedier då och nu... - och i år får ni lyssna in på kursen Det judiska året, då jag pratar om fastedagens innebörd. Det är i stort sett samma ämnen som behandlas i förra årets inlägg, men mer utförligt presenterad och med större fokus på vem profeten Jeremiah var och vad han råkade ut för.

Det blir alltså Torahblogga Podradio nr 2!


Tsom Gedaliah


Nu har jag fixat att spara den som MP3-fil också, så ni behöver inte programmet iTunes bara för att lyssna på det. Ladda ner den till datorn och klicka så går den igång!

Vill ni ha texten som vi läser från framför er när ni lyssnar så kan ni klicka här:
Jeremiah kapitel 40. För att sedan komma till kapitel 41 och 42 klickar ni bara på pilen i översta högra hörnet i fönstret.

Tacksam för tankar, reflektion och konstuktiv kritik.


Tsom kal (en lätt fasta),

fredag 18 september 2009

Rosh haShana - Svårsmälta berättelser

Hej!

Kom på att vi läser Bereishit (Första moseboken) kapitel
21 och 22 ur Torahn till Rosh haShana. Kapitel 21 imorgon och 22 på andra dagen Rosh haShana.

De är båda svårsmälta berättelser: den ena om hur Sarah föder sitt första och ända barn, Isak och vill bli av med "konkurrenten" Hagar som har fött Ishmael, Abrahams egentliga förstfödda. Den andra handlar om hur Gud befaller Abraham att offra Isak.

Varför just dessa texter finns det olika förklaringar på, men en förklaring är att vi ska komma ihåg att tryggheten är inget vi ska förlita oss, utan alltid inse att vi inte ska ta allt som är bra i våra liv för givet.

Ni kan läsa min rätt unika tolkning av berättelserna i detta inlägg som jag skrev förra hösten när vi läste detta avsnitt i den vanliga ordningen: Vajera - en hemsk berättelse.

Shabbat shalom och Shana tova,

Torahbloggas första Podradio: Rosh haShana

Hej!

Lagom till det nya året har jag Torahbloggas första Podcast! (Podcast eller Podradio är nerladdningsbara ljudprogram som man kan lyssna på på sin MP3-spelare eller direkt på datorn.)

Denna Podcast är en inspelning av ett kurstillfälle vi hade på Församlingen i kursen Det judiska året. Här handlar det alltså om Rosh haShana och de tio botdagarna som leder upp till Jom kippur.
Föredraget är 55 minuter långt.


Andra delen av kvällen handlade om Tsom Gedalia, den fastedag som kommer dagen efter Rosh haShana. Den inspelningen laddar jag upp söndagkväll, efter att Rosh haShana är över.


Klicka på länken härnedan för avsnittet. (Än så länge måste du ha
programmet iTunes, som är gratis att ladda ner, för att lyssna på denna fil. Snart hoppas jag fixa så att man kan lyssna på alla sorters program.)

Rosh haShana

Hör gärna av er och säg vad ni tycker om denna nyhet, om programmet i sig mm.!


Här är tabellen över månaden Tishrei och dess helger som vi diskuterar i podcasten, så ni kan bättre hänga med i diskussionen.


Shana tova umetuka (ett gott och sött nytt år) till er allihopa,