Varför Torahblogga?

Varför Torahblogga?

היום - Hayom (Dagens judiska datum):

Visar inlägg med etikett Homosexualitet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Homosexualitet. Visa alla inlägg

torsdag 19 augusti 2010

Parashat Ki Teitse - Judisk media(ö)kändis trampar riktigt snett...

Hej!

Denna vecka läser vi parashat Ki Teitse och den innehåller många olika lagar som vi moderna läsare nog finner förlegade och ibland helt chockerande. Som tur är, kände våra rabbiner, som levde för 2000 år sedan, redan då att dessa lagar behövde en rejäl runda genom tolkningstraditionen innan man funderade på att praktisera någon av dem. Jag skriver om denna process i detalj i inlägget Ki Teitse - Vad ska man göra med olydiga barn?

Våra lärda förstod absurditeten i att läsa Torahn bokstavligen och sedan försöka leva efter den på det sättet. De gav oss också principen att varje generation skulle fortsätta processen att tolka lagen och de utmaningar som mötte lagen i sin egen tid.

Ta exemplet av homosexualitet. Det är något som i många tidsåldrar har ansetts onaturligt, fel och ett brott mot Guds lag, men biologin och psykologin har visat rätt entydigt på att den sexuella och känslomässiga attraktionen till individer av ens eget kön är något som är medfött, och oföränderligt. Det visar sig också, hör och häpna, att samhällets acceptans av homosexuella individer och partnerskap inte leder till moraliskt förfall eller att vår art slutar fortplanta sig.

Det får oss att fundera över vilken roll de traditionella, religiösa förbuden mot just homosexualitet har idag och hur vi borde kanske omtolka dem. Diverse försök att göra så skriver jag om i inlägget Acharei Mot - Mjukare sätt att tolka en hård vers...

Tyvärr är det trots detta inte svårt att hitta exempel på folk som fortfarande väljer ut just förbudet mot homosexualitet att belysa och predika. Vissa har påpekat hyckleriet i att selektivt hamra på den lagen, samtidigt som man struntar i andra lagar som kan te sig absurda i våra dagar.

Här är en scen från serien Vita Huset. Olika media personligheter har bjudits in på middag i Vita huset, men det är storm på gång i Washington och någon internationell kris, så de får alla snällt vänta på president Jeb Bartlett. Han kommer loss för att välkomna dem alla och ser att den konservativa radioprataren Dr Jenna Jacobs är närvarande. När han ser att hon vägrar ställa sig upp när presidenten kommer in i rummet kan han, som är religiös katolik och bibelkunnig, inte motstå frestelsen att ta itu med henne:



Denna Dr. Jacobs är baserat på en verklig radiopersonlighet, Dr. Laura Schlessinger, som bl.a. kallade homosexualitet för "ett biologiskt misstag" och jämförde homosexualla föräldrar med pedofiler.

Schlessingers program går ut på att folk ringer in för att be henne om råd. Hon fick mycket uppmärksamhet för att hon konfronterade sina lyssnare och skällde ibland ut dem, och hon var tydlig från början med sin religiösa profil. Hon förespråkade "moralisk hälsa" på sitt program, men hon var inte fundamentalistiskt kristen, som många andra konservativa radiopratare i USA. Nej, Dr. Laura var ortodox judinna.

Hon hade en judisk far och en katolsk mor, men konverterade formellt till judendomen, med en ortodox rabbin, år 1998. Då började hon också hänvisa till judisk lag i sin show, när hon svarade på lyssnarnas frågor. Många amerikanska judar står stadigt i den vänstra, liberala fåran av amerikansk politik och tog starkt avstånd från Schlessinger, speciellt efter den publicitet hon fick efter hennes homofobiska uttalanden.

År 2003 levererade hon ännu ett chockbesked på radion. Hon började prata om lyssnarbrev och fax:
I stort sett har de fax som jag får från kristna har varit mycket kärleksfulla, fulla av stöd. Från min egen religion har jag antingen fått inget alls, eller två av de elakaste breven jag har fått på länge. Det är väl min poäng - jag får nästan inget tillbaka. Det är inte mycket värme som kommer tillbaka.
Hon sa att hon fortfarande räknar sig själv som judinna, men "min identifikation med denna enhet och att jag håller ritualerna etc av denna enhet - det är slut med det." (Här är en lång artikel om hennes beslut att lägga av med ortodoxin.)

Dr. Laura hade upptäckt det som många andra judar vet instinktivt: en jude med hög judisk profil kritiseras och bedöms alltid hårdast av andra judar. Jag vet att jag känner att jag vill att personen med hög profil ska representeras oss till punkt och pricka som vi själva vill bli representerade och är det inte så, blir jag rätt illa till mods.

Att Paul Krugman är jude är jag stolt över - han vann ju nyligen Nobelpriset i ekonomi och är känd liberal skribent i USA. Att Bernie Madoff, han som stal miljardtals dollar från sina egna kunder, är jude ska vi inte tala så högt om.

Natalie Portman är ju en enastående skådespelerska, snygg, smart, och född i Israel. Säg det högt! Nämn bara inte att Amy Winehouse, med alla tatueringarna, alkoholproblemen etc, är judinna hon med. Basunera ut att Marciej Zaremba, superjournalist, en av Sveriges mest uppmärksammade samhällskritiker, är jude. Låt oss bara hoppas att Helle Kleins karriär tar slut så fort som möjligt, för att inte nämna mediapajasen Dror Feiler.

Så går det.

Efter alla hennes märkliga uttalanden, började Dr. Lauras popularitet att dala. Det kom fram konstiga saker kring henne - bl.a. nakna fotografier, tagna på 70-talet av en man som hon då vänsterprasslade med, och när hennes egen mor dog, vägrade hon hämta henne på bårhuset. Hon var inte ens en riktig läkare, utan hade doktorerat i fysiologi (som i Vita huset-klippet).

Trots allt detta traskade hennes karriär på, med starkt stöd från konservativa kristna lyssnare, fram till den 10 augusti då hon tog ett samtal från en svart kvinna som tyckte att hennes vita mans vänner uttryckte sig rasistiskt mot henne. Då gick Schlessinger igång:

"Nigger, nigger, nigger! Så får alla svarta komiker hålla på, men har man inte tillräckligt mörk hud och säger ordet är man rasist! Mycket märkligt. ... Är du så hyperkänslig för rasism, så gift dig inte utanför din egen ras!"

Hon körde över sin lyssnares försök att förklara saken och började istället hänvisa till Obama och hur svarta vill demonisera vita med rasism och ta mer makt från dem. Rasistiska åsikter är det som man aldrig får uttrycka i USA. Det är dödsstöten med stort D.

Här har ni hela samtalet:



Hon gick nästa dag ut med en ursäkt och fortsatte att be om ursäkt till alla som ville höra på. Här skriver hon på sin blogg om att ta ansvar för sina misstag, be om ursäkt och försöka gå vidare - en väldigt judisk tanke, trots allt. En vecka senare kom hon som gäst till intervjuprogrammet Larry King Live (också han jude) och berättade att hon slutar med radio "för att återfå sin yttrandefrihet".

Så var det med det. Finns det någon sensmoral och poäng i detta inlägg, eller ville jag bara berätta om en tragikomiskt amerikansk mediacirkus med många judiska referenspunkter? Vad tror du?

Shabbat shalom,

onsdag 20 januari 2010

Avskyvärda skaldjur?

Hej!

Några av er kanske har hört talas om Westboro Baptist Church, i Kansas. Det är en liten, kristen, sektliknande kyrka som predikar hat mot homosexuella, judar, muslimer etc. och alla länder och individer som har något med dessa att göra.

Medlemmarn
a predikar även hat mot USA för de anser att det finns för mycket tolerans i Förenta staterna. De är kända för sina "Gud hatar" slogans och har t.ex. en hemsida om hur Gud hatar Sverige för att vi har partnerskap för samkönade par.

Ingen skulle nog märka dem, om de inte tog sig överallt, med sina barn, för att demonstrera med sina färgglada "Gud hatar..."-skyltar. De demonstrerar till och med utanför amerikanska soldaters begravningar med plakat som påstår att Gud lät döda soldaten för att Han (Gud, dvs) hatar USA. WBC är alltså rätt extrema, på extremistskalan.

Visst är det få av USAs ärkekonservativa religiösa grupper som håller med denna kyrka, men ändå är det många som predikar intolerans mot homosexuella och att man ska motarbeta den "radikala gay agendan". Här gör Daily Show satir av denna paranoia.

Ett annat sätt att slå hål på den kristna högerns starka homofobi är att påpeka dess hyckleri:

I Vajikra (3 moseboken) 18:22 står det ju "Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är en styggelse." Styggelse, תועבה - to'evah, är ett mycket starkt ord, men lika hårda ord används i andra situationer.
Till exempel i Vajikra 11:9-12 står det:
Detta är vad ni får äta av allt som lever i vatten: allt som har fenor och fjäll och lever i havens och flodernas vatten får ni äta. Men allt i hav och floder som inte har fenor och fjäll - vare sig smådjur eller andra vattendjur - det skall gälla som något avskyvärt för er. Avskyvärda skall de vara för er; av deras kött får ni inte äta, och deras döda kroppar skall ni betrakta med avsky. Alla vattendjur som saknar fenor och fjäll skall gälla som något avskyvärt för er.
Och i Devarim (5 moseboken) 14:3, används ordet styggelse, תועבה - to'evah, om all mat som inte är kosher: "Du skall inte äta något som är en styggelse."

Så varför denna storm mot homosexuella, men ingen kritik mot skagenröra?!

Nu har organisationen God Hates Shrimp rådat bot på det! (Tack Rasmus, för tipset!)

För att göra narr av homofobiska protester, ställer de sig bredvid dem, med närmast identiska skyltar, bara att dessa är mot skaldjur.

Det är alltså viktigt att läsa hela Torahn, inte bara vissa valda delar.

Skaldjur är förbjudna inom judendomen, och det diskuteras vilt hurvida homosexualitet är förbjudet enligt Torahn eller om man ska läsa denna vers på ett annat sätt.


Det är något jag skriver om här: Ett mjukare sätt att tolka en hård vers.

Jag skrev ett inlägg om abort också och hur judendomen och kristendomen skiljer sig åt i den frågan, just för att de baserar sig på vissa verser utan att se vilka andra verser som kan vara relevanta. Vi anser att alla verser ska spela in och kommer därför fram till en annan slutsats.

Så vad ni än gör, håll er borta från homosexuella humrar!

Kol tuv,


PS. Per hittade dessa relevanta inslag från The Daily Show. Tack, Per!

The Daily Show With Jon StewartMon - Thurs 11p / 10c
Other News - Oy Gay
www.thedailyshow.com
Daily Show
Full Episodes
Political HumorHealth Care Crisis


The Daily Show With Jon StewartMon - Thurs 11p / 10c
Baracknophobia - James Dobson
www.thedailyshow.com
Daily Show
Full Episodes
Political HumorHealth Care Crisis

onsdag 30 december 2009

Limmuddagboken - tisdag: Guds och Talmuds olika vinklar, HBT-judar, en rockopera och mitt paradis

Hej!

Började min tredje vardag på Limmud konferensen med den intensiva lektionsseriens om profeten Chagaj. Jag och min chavrutapartner, Chana, fortsatte med översättningsarbetet, och jobbade oss igenom 12 nya verser. Under lärarens, David Solomons ledning bärjar koncepten i den lilla boken börjar nu kristaliseras.

Jag väntar tills imorgon för att sammanfatta det hela för er, men det blir intressant, det lovar jag!

På eftermiddagen gick jag på en annan föreläsningsserie, denna gången om Talmud. Rabbin Chaim Weiner är en av den brittiska masortirörelsens (ungefär jämförbart med den amerikanska Conservative movement) största tänkare. I denna serie ville han illustrera de olika sätten man kan studera den rabbinska traditionens storverk, Talmud.

I den första delen, som jag gick på igår, pratade han om sin egen historia med Talmud. Han började studera det, som ung student, på Hebrew University i Jerusalem. Där lärde han sig analysera texten utifrån historiska och kulturella vinklar. Hur kom texten till? Vilka olika delar, från vilka tidsåldrar, är texten uppbyggd av. Allt detta bidrar till att förstå vad texten verkligen handlar om.

Men sedan började han att studera Talmud på en traditionell ortodox yeshiva. Där studerade man Talmud för att förstå hur man skulle leva sitt liv enligt den judiska traditionen. Vad vill texten säga oss? Detta öppnade upp Talmud på ett helt nytt sätt.

Till sist, började han också titta på berättardelarna i texten, midrashen. Vad vill de säga oss? Hur passar de in i sammanhangen och strukturen i Talmudsidan?

I föreläsningsserien på Limmud går han igenom de olika sätten att studera Talmud och applicerar dem på samma sida i Talmud. Vi studerar alltså samma rader av samma avsnitt fyra gånger över fyra dagar, varje dag på ett helt nytt sätt. Det är en väldigt spännande övning. Fast det pågår ca 10 andra saker just den timmen är jag i praktiken fast i Chaim Weiners föreläsning för jag måste se hur texten förändras beroende på hur man tittar på den!

Senare gick jag och såg en enmansshow av och med skådespelaren Marcus Freed. Han har kommit på Limmud i Stockholm och spelat upp en av sina pjäser, om kung Salomon, i Göteborg. Föreställningen var då mycket uppskattad av alla olika åldrar.

Denna gång var det en rockopera om Salomons far, kung David. Han hade med många olika populära låtar, där han skrivit om texten för att passa Davids liv. Pjäsen var rolig, men inte lika djupsinnig som den han gjorde om Salomon.

Den var underhållande i alla fall. Här är några bilder från föreställningen.


Jag gick på en föreläsning om amerikanska judars politika engagemang och åsikter, vilket var intressant, men inte så mycket nytt för mig.

Jag gick på en föreläsning som hette The Whole of Jewish Philosophy in One Hour. Det är verkligen vad det låter som. David Solomon, han som leder min Chagaj grupp på morgonen försökte ge en grov översikt över HELA den judiska filosofins historia på 60 minuter. Han han med ungefär till 1400-talet på en timme och gick några minuter övertid och klämde in de resterande 600 åren på 5 minuter.

Synd, men mycket underhållande och upplysande ändå. Det var ett mycket bra försök i alla fall. Solomon kan otroligt mycket och har en otrolig energi på scenen. Han är faktiskt känd för sina översiktsföreläsningar och de finns att köpa och ladda ner från nätet: In One Hour.

Vid 22-tiden bar det av till en föreläsning om hur församlingar kan bli mer välkomnande för HBT-judar. Det var en kvinna, Caryn Aviv, som hade skickat ut en stor enkät till 3000 olika församlingar i USA, från alla olika grenar och samlat in svaren. Det var ett intressant som engagerar mig.

Sist tog jag en sväng förbi baren. Det var fullt med folk där, 200-300 pers, och högljutt, så jag gick in i ett sidorum där de skulle ha midnattschavruta, alltså parstudier. Varje år på Limmud har de ett Chavruta-projekt, med ett chavrutahäfte. Ett team har tagit fram olika judiska källor på ett visst tema och presenterat dem i häftet på ett lättillgängligt sätt.

I år är ämnet "Ett". Varje morgon på konferensen samlas hundratals människor för att hitta en studiepartner och sätta sig ner för att diskutera texterna i häftet. Varje dag studerar man ett nytt kapitel från häftet. Kapitel 1: Ett språk, kapitel 2: En gud, kapitel 3: Ett folk, kapitel 4: En värld. När man är klar får man ta med sig häftet hem och fortsätta studierna. Häftena finns också att köpa på Limmuds hemsida.

Man sätter sig ner med sin chavrutapartner, börjar diskutera texten på sidan och jobbar sig igenom kapitlet tillsammans. Det är den klassiska judiska studiemetoden - att lära sig i diskussionen.

När jag vandrade in på midnattschavrutan hade studieledaren som skulle sätta igång allt, inte dykt upp, men det satt 5-6 pers och väntade på att börja. Jag tog en bok och satte mig ner, men på något sätt - jag vet inte riktigt hur - så fick jag rollen som studieledare!

Jag öppnade boken på kapitlet En Gud och började diskutera den första texten, Shema-bönen, där vi befäster Guds enhet. Efter min introduktion delade gruppen, som vid det här laget hade vuxit till 15 personer, upp sig i små grupper, men vissa ville fortsätta i en större grupp. Jag och fem andra satte oss på några soffor och jag ledde diskutionen. Jag har en viss vana att leda diskutionsgrupper, från församlingen...

Det var riktigt roligt och givande. Vi diskuterade Guds enhet, vår relation med Gud, vad Gud kräver av oss och vad vi kan kräva av Gud. Avslutningsvis fick alla säga några ord om sin egen relation med Gud. Det är ovanligt i judiska sammanhang att man pratar om Gud och tro, men det kan verkligen vara viktigt och nyttigt.

Så är det med Limmud! Alla lär sig och undervisar alla andra. En församling av kunskapstörstiga diskussionsivriga judar. Detta är mitt paradis.

Nu ska jag sova.

Kol tuv,

onsdag 21 oktober 2009

OBS! Nytt datum för filmvisning och diskussion!!!

Uppdatering!

Tyvärr är jag tvungen att ändra datum för filmvisningen av Trembling Before G-d och medföljande diskussion. För att rabbin Peter Borenstein ska kunna medverka i diskussionen, så har vi ändrat datumet till söndagen den 6 december, kl. 14.00.

Hoppas ni kan komma då!

Allt gott,
Benjamin


Hej!


I maj skrev jag om homosexualitet och hur man kan tolka Torahn på ett modernare vad det gäller den frågan, i inlägget Ett mjukare sätt att tolka en hård vers.

I inlägget skrev jag om filmen Trembling Before G-d, en dokumentär som intervjuar öppna och gömda ortodoxa HBT-judar. Den kom ut 2001 och skakade om den ortodoxa världen rejält.

Som en utgångspunkt för att diskutera hur HBT-judar tas emot i vår församling här i Göteborg, ska jag nu visa filmen på församlingen söndag, den 25 oktober, den 6 december, kl. 14.00 (för mer information kan ni mejla mig genom att klicka här).

Det är en mycket stark film som lämnar ingen oberörd, oavsett på vilken sida av diskussion man står.

Personligen tror jag inte att Gud skapar människor som inte kan hitta lycka och samtidigt följa Torahn. Därför måste jag tolka vad Torahn säger på ett modernt sätt som inte fördömmer och förbjuder homosexuell kärlek - för mig finns det ingen annat sätt att tolka Torahn. Därför borde vi jobba för att HBT-judar ska känna säg lika välkomna som alla andra judar i vår församling. Man ska aldrig behöva välja mellan att vara jude och vara homosexuell.

Nu vet ni var jag står. Jag vill uppmana alla som tycker att denna fråga är värd att diskutera att komma. Se filmen, delta i diskussionen. Var tycker ni?


Här är ett smakprov av filmen:



Kol tuv,

torsdag 7 maj 2009

Parashat Acharei Mot - Mjukare sätt att tolka en hård vers

Uppdatering:
Tidningen Dagen skriver om olika judiska församlingars policy angående samkönade vigslar. I Stockholms fall vet jag att det endast handlar om en borgerlig ceremoni - de religiösa tjänstemännen deltar inte.

Hej!

Kapitel 18 i Acharei Mot och kapitel 20 i Kedoshim handlar båda om förbjudna sexuella relationer. I kapitel 18 förbjuds olika former av incest och sen läser vi:
Du får inte närma dig en kvinna för att lägra henne när hon har menstruation och är oren. Du får inte ha samlag med hustrun till en landsman; du blir oren genom henne. Du får inte överlämna något av dina barn till Molok. Du får inte vanhelga din Guds namn; jag är Herren. Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt. Du får inte ha könsumgänge med djur av något slag och bli oren genom det. En kvinna får inte ställa sig framför ett djur för att para sig med det; det är något vämjeligt.
Vajikra 18:19-23
Det är alltså här, vers 18:22, där vi hittar det ökända förbudet mot homosexualitet som har orsakat så många människor så mycket lidande genom tiderna.

De senaste åren, då vår förståelse av homosexualitet har ökat och samhället har börjat acceptera homosexuella människors kärlek som lika värd som heterosexuell kärlek, har man försökt tolka, och till viss del, tolka bort denna vers.

Först och främst, har lesbiska det på sätt och vis lättare, eftersom sexuell kärlek mellan kvinnor verkar inte ha funnits i världsbilden på den ti
den. Det är först på medeltiden som man hittar de första förbuden mot kvinnlig homosexualitet i Halachiska utlåtanden.

Men om förbudet mot manlig homosexualitet har jag hört en hel del förklaringar. Här är några exempel:

Vissa fastnar på ordvalet, "som man ligger med en kvinna" och anser det innebära att homosexuell kärlek och sex är tillåtet, bara inte penetrering.

Jag träffade en gång på Limmud en chassidisk jude som var öppet homosexuell och ledde den första ortodoxa församlingen för HBT-judar i London. Han höll ett föredrag på Limmud om sitt liv och berättade om den intensiva, våldsamma mobbningen och utfrysningen han hade upplevt under sin uppväxt av de andra i hans samhälle. Han hade lämnat judendomen i flera år, men när han medverkade i en dokumentär (se videon längst ner) om HBT-judar i den ortodoxa världen, insåg han hur mycket han saknade sitt judiska liv och återgick till att vara en ultra-ortodox jude, med svart hatt, pejes (kindlockar) etc.

"Hur kan du vara ortodox och homosexuell?" var den vanligaste frågan.


Han svarade:
"Det finns verser i Torahn som våra rabbiner inte kan förklara. När de kommer till dem och har diskuterat dem ingående utan att komma till en lösning förklarar de Tejku! Det betyder att de får vänta till Mashiach (messias) kommer och förklarar hur man verkligen ska förstå versen. För mig så är det en Tejku att jag föddes som gay religiös jude och i min Torah står det denna vers. Tills Mashiach kommer och förklarar för mig vad det betyder måste jag leva som den jag är född till - en gay, religiös jude. Men i fall att jag har fel, och det är verkligen förbjudet för judar att leva som homosexuella, så ser jag till att aldrig ha en judisk pojkvän för att inte förleda en annan jude också."

En tredje tolkning kommer från Rabbin Steven Greenberg (jag har även hört honom tala på Limmud), som skrivit boken Wrestling With God and Men. Rabbin Greenberg fick sin ortodoxa smicha (rabbinsk ordination) innan han kom ut som homosexuell och när man väl fått smicha kan man inte tas ifrån titeln. Han är alltså homosexuell ortodox rabbin.

I boken har han ett helt kapitel bara om Vajikra 18:22. Hans tolkningmetod är att se till hela kapitel 18. Han menar att de sexuella förbindelser som beskrivs handlar om relationer mellan en starkare person och en svagare, där den starkare kan påtvinga sig sex, fysiskt eller på andra sätt. Med andra ord så menar han att hela kapitel 18 förbjuder alla olika sorters våldtäkter.

Vers 22 förbjuder en man att våldta en annan man. Rabbin Greenberg menar alltså att en sexuell relation mellan två myndiga män som samtycker till akten är helt OK enligt halacha.

I den här videon berättar Rabbin Greenberg om hur han hanterade läsningen av kapitel 18 varje Jom kippur:



Hur man än ser på det, så pågår det en hel del initiativ inom den judiska världen för att HBT-judar ska få leva som de är och vara fullvärdiga medlemmar i våra församlingar. Jag hoppas att vi en dag kommer uppleva att det inte längre är en fråga - att det blir lika självklart för dem att vara med som för mig.

Här är en video som handlar om filmen Trembling Before G-d, en dokumentär som intervjuar öppna och gömda ortodoxa HBT-judar. Den kom ut 2001 och skakade om den ortodoxa världen rejält. Den chassidiska juden som jag nämnde här ovan syns till vid 2:39 strecket. Jag kan inte rekommendera den starkt nog!



Kol tuv,

Trembling Before G-d visades för flera år sedan på Stockholms Judiska filmfestival. Mer om årets filmfestival hittar du på SvD.se.

tisdag 26 augusti 2008

Politik och religion - en härlig kollision?

Hej!

Nu har jag nöjet att presentera en gästbloggare, min bror Jeremy!
Akiva skrev i kommentarerna till inlägget om kvinnor och tefilin om sina upplevelser i en Konservativ synagoga. Jag ville gräva djupare i denna känsliga fråga, så jag bad Jeremy, som snart är färdigexaminerad Konservativ rabbin i USA, att skriva lite om mötet mellan politik och religion inom den amerikanska Konservativa rörelsen. Här har ni hans inlägg:


Tack så mycket, Benjamin, för inbjudan att gästblogga på “Torahblogga”! Det är min första blogupplevelse, och det är en stor ära för mig att få börja min bloggarkarriär på din strålande sajt!

Benjamin frågade mig för ett par dagar sedan om jag kunde skriva någonting om den Konservativa rörelsen i USA, och om blandningen av politik och religion som ofta anses vara de stora punkterna som skiljer konservativa judar från andra. Jag tänker då i synnerhet på frågan om kvinnors deltagande i religiösa områden – att leda gudstjänster, utföra vigslar och begravningar, vara en kosher ed (vittne) i religiösa frågor, mm – och även frågan om homosexuella judars rättigheter inom judendomen.

Diskussionen kring kvinnans roll har pågått i över tjugo år inom den Konservativa rörelsen, men det är ändå ett förhållandevis nytt ämne (jämfört med t.ex. beslutet att förbjuda polygami (månggifte) som togs för tusen år sedan av Rabbenu Gershom!). Idag så kan Konservativa judinnor vara rabbiner och kantorer, de kan leda alla gudstjänster och agera som vittnen i religiösa frågor. Men som Benjamin redan nämnde på Torahblogga, i inlägget “Eikev - Guds ord på dörren, på armen och på kvinnor”, så betyder inte det att kvinnor och män tagit samma ansvar i dagens Konservativa rörelse.

Benjamin skrev där att, “Haken är att en kvinna som VÄLJER att ta på sig tefilin kan inte välja bort ansvaret sedan, utan ska lägga tefilin varje vardag resten av sitt liv, precis som männen.” Och det är just därför som många kvinnor idag väljer istället att ta på sig varken kippah, tallit, eller tefillin. Själv anser jag att dessa kvinnor gör den Konservativa rörelsen en björntjänst. Som det ser ut i dagens Konservativa synagoga så måste män som kommer fram till Torahn ha på sig kippah och tallit (och under vardagsgudstjänsten också tefillin), medan kvinnor inte alls behöver visa Torahn respekt på samma sätt.

Det känns som hyckleri att säga att vi är alla jämlika, men att vissa inte behöver ta på sig samma ansvar som andra. Vill man ha rättigheterna, så måste man ta på sig samma ansvar också!

Beslut om att ge homosexuella rätten att bli rabbiner och kantorer togs bara för två år sedan, så det är ännu ett “hett ämne” inom rörelsen. Homosexuella har sedan länge accepterats inom rörelsen på andra sätt, bl.a. så kan de få en alijah, de kan ta ledarroller i församlingar, och de kan predika i synagogor. Genom att tolka om verserna i Torahn som förbjuder homosexualitet (Vajikra 18:22) så har man idag kunnat acceptera homosexuella judar som jämlikar, och de kan nu bli rabbiner och leda egna församlingar.

Det är dock viktigt att jag här också nämner att det är SAMTIDIGT fullt acceptabelt att inom den Konservativa rörelsen INTE acceptera homosexuella rabbiner i vissa församlingar. Och det samma gäller för övrigt kvinnliga rabbiner också! Det kan verka förvirrande, och kanske också lite hyckleri, att båda åsikter antas, men så är det.

Den Konservativa rörelsen står för någonting väldigt viktigt, ett begrepp som vi kallar “Halachisk pluralitet.” Detta koncept betyder att rörelsen kan anta flera olika åsikter och tillåta enskilda församlingar att bestämma vilken åsikt de vill acceptera. Det är det som är teorin i alla fall…

I praktiken så leder det tyvärr till mycket bråk, och ofta så angriper ena sidan den andra. De traditionella Konservativa judarna anklagar de liberala för att strunta i halacha, och kallar dem för Reformjudar, medan de liberala anklagar de traditionella för att vara Ortodoxa och hävdar att de struntar i jämlikhet och vägrar utvecklas.

Rabbin Bradley Shavit Artson, som är rektor på den Konservativa rörelsens rabbinskola i Kalifornien, Ziegler School of Rabbinic Studies. Han är en av rörelsens ledare, och är en stark röst för den liberala sidan av Konservativ judendom. Han har länge varit en ledande förespråkare för jämlikhet för kvinnor och homosexuella.

Rabbin Artson har delat med sig av sina åsikter på en podcast på skolans hemsida, och jag uppmuntrar alla att lyssna på inspelningen och hör rabbin Artsons åsikter! Just denna podcast är fascinerande, för han angriper faktiskt sin egen sida, och går till attack mot de liberala!

Han börjar med att tala om att ingen grupp har monopol på godheten (“a monopoly of goodness”), och att vår rörelse borde handla om halachisk pluralitet. Rabbin Artson säger att folk talar om pluralitet, men menar det inte! De påstår att de är pluralistiska så att deras åsikter blir accepterade, men så fort de har lyckats, när de har blivit accepterade, så går de till attack mot motståndarna, och kräver att alla håller med dem.

Och tyvärr så är det så idag. Man har glömt bort religiositeten och pluraliteten, och det har blivit en politisk fråga med rätt och fel åsikter. Man har fullständigt missat poängen!

Rabbin Artson kungör att han tror på en Gud som befaller oss på många olika sätt, d.v.s. det finns inte ett rätt sätt att tolka Guds ord – det finns många olika vägar som leder till Gud. Jag samtycker fullständigt! Jag må ha mina egna åsikter, men de är inte åsikter som alla måste godkänna, och sannerligen inte som alla måste ta i bruk!

I Talmud så läser vi ett vackert, och väldigt viktigt budskap – “Eilu Ve-Eilu Divrei Elohim Chayim” (Talmud Eruvin 13b), ung. “Dessa [åsikter] och dessa [åsikter] kommer från den Levande Guden.” Detta var rabbinernas sätt att säga att vi judar må tycka olika, men att vi alla ändå är judar – vi måste kunna leva med varandra och respektera varandras ståndpunkter. Men inte bara det, utan detta budskap betyder också att alla våra åsikter kommer från Gud, från den Levande Guden som fortsätter att diskutera med oss genom nya tolkningar och nya utvecklingar.

Vi är alla delaktiga i ett förhållande med Gud, och det finns ingen enskild synvinkel som har monopol på Guds samtycke eller Guds åsikt. “Eilu Ve-Eilu” – låt oss alla finna vår egen väg till Gud, och låt oss acceptera att det finns andra väger också!


Kol tuv,