Parashat Nitsavim-Vajelech: Nostalgi var bättre förr...

Hej!

Det har inte blivit mycket skrivet om de senaste Torahavsnitten. Det har ni trogna läsare säkert märkt. Det är mycket inför helgerna nu och jag jonglerar en hel del, men som tur är finns det förra året att falla tillbaka på. :)

Idag läser vi ett dubbelavsnitt, Nitsavim och Vajelech, som lästes skilda förra året. Jag skrev om de båda, så ni har dubbelt så mycket att läsa! (Och till er som läste dessa för ett år sedan, är jag riktigt imponerad om ni kommer ihåg dem - jag hade helt glömt bort dem och det var jag som skrev dem!)

Relaterat till Nitsavim skriver jag om ett av Talmuds mest kända och radikala berättelser, Ugnen av Achnai.
Till Vajelech skriver jag om hur Moshe för över ledarskapet till hans efterträdare Joshua.

För er som vill ta igen från förra och förförra veckan har ni Ki Tetse 1 och 2 och Ki Tavo också.

Shabbat shalom till er alla och Shana tova!

Kursutbud under hösten!

Hej!

Nu har hösten kommit igång på riktigt (om man ens kunde räkna det vi har haft under juli och augusti som "sommar") och då också kvällskurserna. Här är mitt kursutbud under september och oktober på Judiska församlingen i Göteborg:

Den judiska domstolen – kl. 18.30 på måndagar: 7, 14, 21 sept, 5, 12, 19, 26 okt

Halacha, den judiska lagen, är inte bara till för helgdagar och att hålla kosher – det är ett tankesystem som ger oss råd och vägledning igenom livets alla utmaningar. I denna kurs tar vi upp stora och små etiska problem och dilemman och diskuterar dem från olika vinklar, allt från felparkeringar till frågor om liv och död. Tyck till och resonera. Sedan går vi igenom hur fallet kan lösas utifrån Halacha.

Kurskostnad för medlemmar 300 kr, icke-medlemmar 600 kr.

Det judiska året – kl 18.30 på torsdagar: 10, 17, 24 sept, 1, 8, 15 22 okt

Det judiska året och dess många varierande helgdagar innehåller många dolda budskap om judendomen och det judiska folket. Förgyll din helgrika höst med nya insikter och kunskaper den judiska kalendern.

Kostnad för medlemmar 300 kr, icke-medlemmar 600 kr.

Igår hade vi första lektionstillfället i Den judiska domstolen. Vi tog upp frågor som

• "Får en jude som har konverterat till kristendomen ge en Torahmantel som gåva till sitt judiska barnbarns Bat mitsva?"
• "Får en messiansk jude (jude som tror på Jesus som messias) begravas i en judisk begravningsplats?"

Det var verkligen trevlig stämning på lektionen och trots de allvarliga ämnena fanns det många tillfällen till skratt.

Nästa vecka tar vi upp frågor som

• "Får en mormor ge bort alla sina pengar till välgörenhet om hennes barn och barnbarn har det ekonomiskt väl ställt, eller har hon en skyldighet att lämna efter sig ett arv?"
• "Om det kan bidra till att tillverka nya läkemedel idag, är det då etiskt försvarbart att använda forskningsresultat av nazisternas grymma medicinska experiment?"
• "Ska man lämna tillbaka pengarna om man har fått för mycket växel vid kassan?"

Det går bra att anmäla sig lite sent och komma med till nästa måndag!

Det judiska året kursen börjar nu på torsdag och då ska vi undersöka vad det finns för kopplingar mellan Rosh haShana och Darwin (eller Chaim Darwinski, som han egentligen hette ).

Hoppar ni på båda kurserna, får ni avgiften för den andra kursen kraftigt rabatterat. Detsamma gäller alla andra församlingens kurser under hösten:

• Grundkurs i judendom med rabbin Peter Borenstein
• Kurs i Midrash med Bertil Adania
• Nybörjar och fortsättningskurser i jiddish med Stefan Böös
• Nybörjar och fortsättningskurser i hebreiska med Eyal Mualem
• Den judiska musikens historia med kantor Leon Perlman

För mer information mejla församlingen på kansli [at] judiskaforsamlingen [punkt] se, eller ring 031 - 109 400.

Jag ser verkligen fram emot att studera med er under hösten!

Shana tova,

Å nej, inte en till!

Ännu trollbekämpande 11 år gammal ortodox judisk flicka serie.


Så heter det i tagraden till Hereville - How Mirka Got Her Sword.

Det handlar alltså om Mirka, som växer upp i ett ultra-ortodoxt hem, med sju systrar och en bror och drömmer om att jaga troll och drakar.

Hela serien hittas online. Har inte läst mer än några sidor av det, men det verkar lovande. Här kan ni läsa om Mirkas styvmor, Fruma, och hennes stora passion i livet: att argumentera med vem som helst om vad som helst( till och med när Mirka förklarar att hon vill jaga drakar, som är onda). Väldigt judiskt!


Kol tuv,

Torah-podradio från Pardes

Hej!

Det blev ingen Dvar Torah idag heller, men jag har i alla fall en rekommendation:

Jag lyssnar regelbundet till Pardes institutet i Jerusalems podradioprogram (podcasts). Varje vecka har de en rabbin eller annan lärare som ger sitt perspektiv på Torah-avsnittet. Nu har de fixat så att man kan klicka på hemsidan och lyssna utan att behöva ladda ner något.

Gå in på deras blogg, http://podcasts.pardesusa.org och lyssna på det senaste programmet, som tar bl.a. upp frågan om relationerna mellan de 12 stammarna och hur Moshe fick diplomatiskt pyssla ihop det när han skulle dela på dem i två läger.

Shabbat shalom,

Femtusensjuhundrasjuttio?

Denna reflektion hittas även i septembernumret av Göteborgs församlingstidning Det senaste:

På kvällen den 18 september börjar det judiska året 5770. Då är det den första dagen i månaden Tishrei – Rosh haShana, det judiska nyåret.

Vad är det vi egentligen firar med Rosh haShana? Vad är det vi markerar med 5770 år? Den kristna kalendern, börjar sin tideräkning (på ett ungefär) från Jesu födelse, 2009 år sedan. Den muslimska kalendern räknar året till 1430, och har sin början då Muhammed kom till Medina och började etablera sin nya religion. Vad räknar vi?

Om Rosh haShana säger vi ”Hajom harat olam” som brukar översättas som ”idag skapades världen”. Men hur kan vi räkna dagen för världens skapelse, då Torahn tydligt beskriver, i första kapitlet, hur världen kom till på 6 dagar (eller sex epoker). Och solen, månen och stjärnorna kom till på den fjärde dagen, så hur kan vi markera EN dag som världens ”födelsedag”?

Nej, Rosh haShana är inte så mycket världens födelsedag, som dagen då Adam och Eva skapades. Men vetenskapen säger oss att människoarter har funnits i 2,5 miljoner år och vår art, Homo Sapiens, kom ut ur Afrika för 200 000 år sedan. Har vi då inte hamnat lite fel med året 5770?

När vetenskapen ger oss nya fakta utmanar det inte Torahn, utan hur vi förstår och tolkar Torahn. Torahn är inte ett försök att förklara världen vetenskapligt, utan mytiskt och symboliskt. Torahns tideräkning placerar berättelsen om Adam och Evas tillkomst (när man räknar generationernas födelsetal) för nästan 6000 år sedan.

Hände det något särskilt i människans utveckling för nästan 6000 år sedan som kan ge oss en djupare insikt i vad eller vilka Adam och Eva representerar?

Det vill jag lova! Arkeologin lär oss att människosläktet genomgick en radikal förändring mellan fem och sextusen år sedan: organiserat, storskaligt jordbruk; nya hierarkier med kungar, prästerskap och tempel; ekonomiska förändringar med marknadsplatser och handelsvägar; utvecklingen av de första skriftspråken som ledde till intellektuella genombrott som matematik, astronomi och historieskrivning. Kort sagt var det civilisationens början. Rosh haShana representerar människovärldens födelse.

Det är väldigt inspirerande om man tänker på allt gott som civilisationen har fört med sig, men i denna vår människovärld har vi alltid levt en otrygg tillvaro, inte minst idag.

Krig och instabilitet hotar på många håll, skrämmande föreställningar och ideologier tvingar sig in i våra mer stabila samhällen. Sjukdomar och miljöförstöring sveper över jordklotet. Var är vi på väg? Vad innehåller det kommande året?

Det är inte utan anledning att Rosh haShana är en allvarlig helg, men ändå med en optimistisk ton. Ordagrannt översatt betyder ”Hajom harat olam” inte ”idag skapades världen” utan just ”idag är världen gravid”. Rosh haShana för oss varje år tillbaka till Adam och Eva, tillbaka till civilisationens födelse.

Varje år kan vara en pånyttfödelse, varje år innehåller löften om ett bättre liv och bättre tillvaro än den förra. Med Rosh haShana och Jom kippur, försoningsdagen, markerar vi att ännu ett år har gått. Vi utvärderar det, lägger det bakom oss, men lär oss av våra misstag. Vi ser framåt och inser att det åligger oss, var och en, att göra det kommande året bättre än det förra. Varje födelse är en stund av oändliga möjligheter.

Shana tova!